Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1866, sida 3

nad afslaget, och upprepade straxt derpå Jjudningen. — Åh, min Gud! Jag är säker, att er mor kan undvara er mycket väl, och jag ber er enträget att ni måtte hedra mig med ert sällskap, ty jag har så mycket gladt mig derät. Tron inte, att J skolen förorsaka mig någon olägenhet, ty jag ämnar inte alls genera mig för er. Det skall endast blifva att skicka Betty med diligonsen, och det hoppas jag, att jag kan hafva råd till. Vi tre kunna mycket väl få plats i min vagn; och då vi äro i staden, kurmen J, om J icke ty cken om att med en al mina mig fom en myc taga vård om er; r icke får en af er väl gilt, innan jag lem nar er isrån mig, 8 skall det icke blifva mitt sel. Jag skall säga ett godt ord för er till alla de unga männen, det kan ni lita 3 på. ag har en aning, sade sir John, — latt miss Marianne icke skulle göra någon invändning mot en sådan plan, om hennes äldre syster ville gå in derpå. Det är i sanning hårdt, att hon inte skulle få litet roligt, derföre att miss Elinor inte will det. Dåföre skulle jag råda er båda, latt resa till staden, då J ären trötta vid I Barton, utan att säga ett ord till miss Eliner derom. (Forts.)