Förstand och känsla ). (Öfversättring från Engelskan.) Detta och Mariannes rodnad väckte nya misstankar hos Edward. — Och hvem är Willoughby? sade han lågt till Elinor, bredvid hvilken han satt. Hon gaf honom ett kort svar. Mariannes ansigte sade mera. Edward såg nog för att nu förstå betydelsen af de af Mariannes uttryck, som förut förvirrat honom; och då sir John och mrs Jennings lemnat dem, gick han genast bort till henne och sade hviskande: — Jag har gissat någonting. Skall jag säga er hvad? — Hvad menar ni? Skall jag säga er? — Ja visst. — Nåväl; jag gissar, att mr Willoughby jagar. Marianne blef förvånad och förvirrad; likväl kunde hon icke låta bli att småle åt det satiriska i hans sätt och sade efter ett ögonblicks tystnad: — O, Edward! Hur kan du säga så? — Men den tid skall komma, hoppas jag, då du tycker om honom. — Det tviflar jag icke på, svarade han, något förvånad öfver hennes allvar och värma; ty om han icke trott, att det var ett skämt af hennes bekanta i allmänhet, skulle han icke vågat nämna det. ) Se KI-I. N:o 277,