Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 november 1866, sida 1

Förständ och känsla). (Öfversättning från Engelskan.) — Huru ofta önskade jag icke, tillade han, då jag var på Allenham för ett år sedan, att Barton Cottage vore bebodd! Jag såg det aldrig utan att beundra dess läge, och sörja öfver att ingen skulle bo der. Hur föga tänkte jag då, att den första nyhet jag skulle få höra af mrs Smith, då jag nästa gång kom till orten, var den, att Barton Cottage var uthyrdt; och jag kände en omedelbar glädje deröfver, som ej kan förklaras af annat än en slags förkänsla af den sällhet, jag derigenom skulle komma i åtnjutande af. Tror ni inte att det var så, Marianne? (talande till henne med sänkt röst.) Återtagande sin förra ton, sade han: — Och likväl ville ni skämma bort detta hus, mrs Dashwood? Ni ville beröfva det dess enkelhet genom inbillad förbättring! och detta kära rum, der vår bekantskap först började, och der så många lyckliga timmar sedan hafva tillbragts af oss tillsammans, ville ni nedsätta till en tambur! Mrs Dashwood försäkrade honom åter, att ingen sådan förändring skulle blifva företagen. — Ni är mycket god, svarade han med värma. Edert löfte lugnar mig. Utsträck det litet längre, och det skall göra mig lycklig. Säg mig, att icke endast ert hus skall förblifva detsamma; utan äfven att jag alltid skall finna er och de edra lika Å SeH-T. N:o 278