Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1866, sida 3

nade, ehuru Cen sednare talade oupphörligt och från första ögonblicket bemötte henne med en vänlighet, som tillfö säkrat : de henne en stor del af hennes tal. Hon hade redan tre eller fyra gånger berättaför Elinor sin lefnadshistoria, och om Elinors minne varit godt, skulie hon kunnat reta alla omständigheterna vid mr Jenniugs sista sjukdom och hvad han sade till sin hustru några minuter före sin död. Lady Middleton var behagligare än sin moder endast derföre att hon var mera tyst. Elinor behöfde icke lång tid för att märka att hennes förbehållsamhet ej var annat än saktmod, med hvilket förstundet ingenting hade att göra. Mot sin man och moder var hon densamma som mot dem, och förtrolighet var derföre hvarken att eftersträfva eller önska. fon hade ingenting att säga den enJagen, som hon ke sagt dagen förut. IIeunes faddhet var oföränderlig. ty benies tynne var också alltid lika, och ehuru hon i ite sig emot de utflygter hennes man arrangera de, förutsatt att allting var 4c ulie il faut och att hennes båda äldsta barn niföljde henne, tycktes on lik-l a dr i hafva mera nöje t af Å om ben fot bemm öka niu ad o kill de anC10. g å ol sätt del laga 1 OCKAS senor St Påmii Zom af ennes a. 202 kanus bland ln-O om 2 I 815 — I okav var öfversom voånot afses vunvskap var var by -wude ej komgor act efte i sonem sin fullnia i fråga.