Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1866, sida 3

på sitt nöje af deras bekantskar, som en tydlig önskan att odle den kv ,de erbjuda. Han kom till dem hvarje d ag. Att efterhöra Mariannes befinpar de, var i början hans förevändning; men det vänliga sätt, hvarpå han en:ottegs, hvilket ökades med hvarje dag, gjorde en sådan förevändning obehöfiig. iynan det hade upphört att vara möjligt genom Mariannes fullkomliga äterstältande. Hon blef tvungen att hålla sig instängd några dagar; men dessa dagar voro långt ifrån tråkiga. Willoughby var en ung man med ett godt hufvud, hastig: uppfattning, lifligt lynne och edt öppet och. hjertligt sätt. Han var viktigt danad föratt vinna Mariannes hjerta; ty med allt detta förenade han icke allenast ett, intagande yttre, utan äfven ett naturligt svärmeri, som nu lifvades och ökades af henues egot exempel. och som nu franfför allt annat vann hennes tillgifvenhet. Hans sällskap blef efter Land hennes utsöktaste nöje. De läs-e, pratade och Jöngo tillsammans; lans musikaliska talanger voro stora: och han läste med all den känsla och det lif, som olyckligtvis. nade selats Edward. (Forts.)