et blifvit utsatt sä tidigt lärer hafva en grund äfven deri, att man velat åstadkomma en opinionsyttring för åvägabringande af bättre anordningar vid sjelfva valförrättningen än som vid det förra valet voro träffade. Att detta är behöfligt framgår deraf, att flera valmän, vid nämnda tillfälle, lära blifvit förhindrade att afgifva Sina röster, på så sätt, att när de på f. m. infunno sig för att rösta, var den långsamt framskridande kön af valmän så stor, att de ej hunno stanna så länge tills deras tur kunde komma; när de sednare återvände på e. m, var uppsummeringen börjad, då valsedlar ej fingo vidare afgifvas. Till att förebygga dessa förhinder och den onödiga tidsutdrägten borde flera valurnor, på olika platser, för särskilta rotar, uppställas, eller ock andra ännu bättre anordningar träftas, och lärer det, såsom sagdt, vara meningen att föreslå det utlysta valmötet att derom afgifva någon meningsyttring. Hufvudsakliga ändamålet med detsamma är dock, att kandidater för det blifvande valet må varda uppställda, sedan förslag dertill blifvit af valmötet uppsatt, efter det man haft tillfälle att dels nämna sådana personer, som af den ene eller andre valmannen kunna anses lämpliga till riksdagsmän, dels framkalla de så föreslagne kandidaterne, för att dels höra om de äro villige att mottaga förtroendet, dels tillspörja dem om deras åsigter i de ämnen, söm tillhöra riksförsamlingens verksamhet. Det synes oss — såsom vi förr utalat — vara valmännens både rättighet och skyldighet, att först vinna en sådan kännedom om personer och deras åsigter, innan de gitva dem sina röster. Härmed sammanhänger ock den vigtiga omständighet, som vi förut påpekat, nemligen att på detta sätt valmännen, eller primärförsamlingen, komma i tillfälle att öfverlägga om de stora frågor, som höra till statens lif. Det är tyvärr alltför sällan sådana tillfällen erbjuda sig, hvadan ock kännedom om sådana frågor sprides till allmänheten nästan uteslutande genom tidningarne. Vi anse det dock vara af synnerlig vigt, att riksdagsmannavalen utgå från politiskt sjelfmedvetne och bildade primärförsamlingar. 1 sammanhang härmed kunna vi ej undertrycka den mening, att de utsedde riksdagsmännen borde inbjuda valmännen till en och annan sammankomst, för att höra deras mening i föreliggande större samhällsfrågor. Endast sålunda kunna de veta, om de stödja sig på en gifven opinion inom sina valdistrikter eller ej. Det är alltså med fägnad vi förnummit att ett valmöte nu kommer till stånd, och vi taga för afgjordt, det stadens valmän icke skola underlåta att i detsamma deltaga. — Väderleken har under de sednaste dagarne varit ganska besynnerlig. Så hade man i Lördags afton en frisk temperatur, med klar himmel, från hvilken glänste ett herrligt månsken. Vid midnatten inträdde sydlig storm med häftigt regn, som fortfor under hela gårdagens förmiddag. På aftonen blef åter en kallare temperatur med klarnad luft. I dag lyser solen öfver det glänsande snötäcke, som under natten fallit ned öfver tak och gator. Det är ett fullkomligt vinterlandskap, som ligger för ögat. — Sällskapet .,,De Fattiges Vänner hade i Lördags årssammanträde, hvarvid revisionsberättelsen för sednaste räkenskapsäret — för hvilken varit förut i II. T. redogjordt — föredrogs och tacksam decharge beviljades. Trenne ledamöter af förvaltningen, hvilka nu voro i tur att afgå, neml. hrr prosten J. C. Lamberg, handl. J. A. Åiball (kassör) och reg. pastor J. M. Kindberg (sekreterare), återvaldes. Iill ledamot i förvaltningen, i st. f. afl. handl. P. Blidberg, invaldes handl. hr L. A. Andersson. Till revisor för det löpande räkenskapsåret utsågos hr kamrer J. E. Nordenfeldt, med grossh. br O. Kylberg till suppleant. — Gustaf Adolf-Stiftelsen firade i går e. m. uti Domkyrkan sin årshögtid, som öppnades med ett kort tal af stiftelsens ordförande, landshöfd. herr grefve Ehrensvärd, utvecklande Gustaf II Adolfs betydelse för den protestantiska kyrkan, hvarefter sekreteraren, hr prosten Prehn, meddelade berättelsen öfver stiftelsens verksamhet under det sistförflutna året (från den 18 November 1865 till samma dag innevarande år). Högtidstalet hölls af herr d:r Fjellstedt med text ur Galaterbrefvet VI Kap. v. 7—10. : Ur årsberättelsen meddela vi, att ledanöternas antal under året utgjort 158 143 herrar och 45 damer) samt att ett halann af TN antAOAA mad ÖOÖSAAAA