Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1866, sida 3

dörren till köket. När hon efter en kort stund kom tillbaka, stod en ung obekant flicka i köket. hvilken fi zade om en snickare Andersson bodde der i huse.. Sedan hon fått ett nekande svar, aflägsnade sig denna, men straxt derefter ihågkom Alstrin att den okända haft en låda under armen, hvilken hon fann vara sig tillhörig. Hon skyndade derför efter henne, men tjufven var redan borta. Denne hade medtagit 1 gredelin silkesschalett, 1 hvit yllehalsduk, 2 förgyllda broscher och 1 ring af silfver, 1 svart bälte och några fruntimmerskragar. Stölden anmäldes straxt i polisvakten. Sedermera har upplysts, att fabriksflickan Anna Fredrika Pettersson begått tillgreppet. I hennes bostad vid Redbergslid påträffades yllehalsduken och bältet, men de öfrige sakerna voro förskingrade. Inställd i går till polisförhör erkände hon sig saker till stölden. Först uppgaf hon orsaken till besöket i huset vid Kronhusgatan ha varit, att hon ämnat begära dricksvatten, men slutligen tillstod hon att afsigten var att stjäla, dertill nöd lock icke tvingat henne. Lådan hade bon ställt sförstugan. Schaletten stack hon under koftan, men tappade den på vägen till hemmet. Småsakerna, såsom broscherna, ringen och kragarne hale bon kastat i kanalen vid Trädgårdsföreningen, lå hon icke vågat att taga dem med sig hem. klag. upplyste, att Anna Pettersson förut varit mtastad för tjufaktighet och att hennes uppgift, det hon kastat de nämnda persedlarne i vattnet, trolisen vore sanningslös. Målet remitterades, och tilläts Anna Pettersson itt under tiden vara på fri fot. — I går stod en ung man, förre markören Johan August Blomgren i poliskammaren anklagad ör stöld af ett silfverfickur, 1 par grå doffelhyxor och 1 grå hatt, som han tillgripit den 30 istl. Okt. från srickeriarbetaren Johan Heljesson, boende i huset M 6 vid Skansgatan i Haga, hvarefter Blomgren aflägsnat sig från staden, men på reqvisition af poliskammaren blifvit häktad i Jönköping och hitförd. Vid förhöret meddelade Heliesson och nattväkaren Ek, hos hvilken sednare Blomgren bott nåson tid under nämnde månad, då han kallat sig Lundin, att sedan Heljesson, som bodde hos Ek, frågavarande das på morgonen gått till sitt arbete, hade Blomgren tagit uret och de andra persedlarne, som hängde på väggen, hvarefter han mflägsnat sig och icke mera blef synlig. En rock, som Ek nyss förut köpt af Blomgren för 7 rdr, men denne fått återköpa, dock utan att penningar innu härför erhållits, hade Blomgren äfven medtagit. Ek förevisade en stöfvel, hvars make saknades och troddes att Blomgren jemväl lagt sig ill densamma, då hens ena fot var vanskaplig h han således icke behöfde mer än en vanlig töfvel. Heljesson värderade uret till 20 rdr, byxorna till 10 rdr och hatten till 6 rdr 50 öre. Blomgren, som blott är 21 år gammal, uppgaf m sina lefnadsförhållanden, ati fadren vore kororal och gifvit honom en god uppfostran. På lennes bekostnad bade han beristat tolkskoleläareseminarium i Vexiö från 1862 till på våren 1865, derefter varit lärere vid pedagogien i Vrigstad samt informator på några ställen. Sedernera anställd vid jernvägen och när detta uppnört reste han hit i början af Oktober, då han i 10 dagar var markör å Göta Källare, men föll lerefter på det olyckliga infall t ett bestjäla Helesson, hvarigenom han bragtes inom fängelsets murar och förstör: sina fr mtida utsigter som läare. Stölden erkände han under synbar ånger. Vid häktningen innehade han de tillgripna effekerna, med undantag af uret, som han belånat å närvarande pantlåneinrättning mot 10 rdr, för att erhålla respengar. men pantsedeln var icke förkingrad, utan fanns qvar. Hvad Ek uppgifvit m sin rock och den saknede stöfveln medgaf han rore riktigt. Den vidare ransakningen öfverlemnades till rådmsrätten, i afbidan hvarpå Blomgren förvaras i ellfängelset.