Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1866, sida 3

ten, ty ehuru hennes förra lefnadssätt sjorde många tillägg till den sednare oundsängliga, var det just hennes stora förnöselse att göra tillägg och förbättringar, och hon hade vid den tiden tillräckligt kontanta penningar för att ersätta allt, som fattades i rummens större prakt. Hvad sjelfva huset beträffar, sade hon, är det visserligen alltför litet för vår familj, men vi skola göra det så trefligt vi kunna för närvarande, då det är för sent på året till några förbättringar. Till våren kanske, om jag får godt om pengar, som jag hoppas, kunna vi tänka på att bygga. Dessa förmak äro båda för små för sådana sällskap af våra vänner, som jag hoppas ofta få se samlade här; och jag tänker litet på att flytta korridoren till ett af dem, med kanske en del af det andra, och så lemna återstoden af detta andra till en tambur; detta, tillika med ett nytt förmak som lätt kan tilläggas, och en sängkammare och ett vindsrum ofvanpå, skall göra det till en ganska nätt liten villa. Jag kunde önska att trappgången vore vackrare, men man kan inte begära allt; jag förmodar likväl att det icke skall blifva svårt att utvidga den. Jag skall se huru mina affärer stå till våren, och vi få rätta våra planer derefter. (Forts.)