Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1866, sida 3

Flyttsoglarne. ) Från höstliga kronornas gulnade topp Fly soglarne; vingade skaror: De vilja ej d ja — ty Nordens hopp Förbicknar i snön — och de skynda sitt lopp Ej fruktande vä Dem vinkar på a Som värms af din evi e land, ga sommar ens brand. 0. finge jag följa ert luftiga tåg Och ila på glänsande banor Långt hän från den stormande iskalla våg, Som nedslår mitt mod och fördystrar min håg g! Likt eder, I flyende svanor: Med underbar lä gtan jag stälde min färd Till sydliga land, till Hesperiens verld! I drifvorna bäddas förhoppningars graf; — Snart jorden sin drägt skall förbyta, AÅtt siy i det vida Gud vingar er gaf, I lemnen de kalla oroliga haf, . Der vintriga stormarne a; 1 jublande skaror, med klingande lust I söken Armidas förtrollande kust. Farväl då! Välkomna tillbaka en gång, Då våren slår ut sina kransar; Då källorna börja ånyo sin sång Och karne ila, med lekande språng, Kring ängarnes döttrar i dansar; Då vintern aflågger sin iskrona hvit, I lyckliga foglar, välkomna då bit! ) En af Herrman Bj stens första dikter, författad under en vistelse i Göteborg och offentligsjord i Handelstidningen för d. 3 Oltober 1549.