Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1866, sida 3

Article Image
es Blandade ämnen. kunglig arrestant. Henrik VIII hade för sed att om aftnarne förklädd vandra omkring i hufvudstaden för att med egna ögon öfvertyga si om, huruvida allt gick ordentlig Im ufto Lennd blef han emellertid på en sådan tur ir heten af Londonbron anhållen af en poliskonstapol, som fann bans stora spatserkäpp misstänkt och frågade honom hvad han hade att göra der så sent och med ett så f: Det uppstod härvid en ordstrid. un slog till konstapeln, men denne kallade en pat:-. väktare till hjelp och förde med hans tillhjelv! konungen till närmaste polisfingelse. der dem o måste tillbringa hela natten utan 1j På morgonen sade konungen till fängelse daren hvem han var, och bud skickades e stapeln, som blef ytterst förfärad vid att er att hans arrestant, hvilken ban just ej låtit erfa den mildaste behandling, icke var person än konungen. Henrik berömde emellertid för hans noggrannhet och påvåsslighet samt gaf honom en skänk. Till minne af sin arslog han derjemte ett årligt penuiugobelopp till S:t Marcus församling i London, för hvilket belopp skulle inköpas ved och bröd jör församlingens fängel Detta belopp, utgående med 23 2e s. årligen. utbetalas ännu i dag för. samma ändamål af statskassan till nämnde församling. i Bjefvulsbesvärjelse i Skattland. Enliot. tidn. Pall Mall Gazette har ett antal fromma in byggare vid Edinburg, hvilka under sistl. regniga sommar och höst iakttagit, att häftiga stormar! och regnskurar inträffade oftare om nätterna än på ds kommit till det ultat att orsaken: härtill är att söka i djefvulens inflytande, hvilket är af större betydelse om natten, då menniskorna sofva och således äro förhindrade från att bedja. För att motarbeta dessa diaboliska insiytanden har man stiftat ett sällskap i ändamål att värkva frivilliga, som skola zgwa ett slags andliga nattsäktare, i det att de från kl. 11 på aftonen till kl. 6 på morgonen turvis skola bedja i 5 minuter och derpå använda andra 5 minuter tf öfvertänka hvad de skola bedj Å 5 minuter, och så fortfarande. a i sömn, då djefsulen naturligtvis finge öfverts äro de försedda med ur, som hafva väckverk. Tyvärr tyckes det fromma sällskapet ej hafva riktig fram i j gång, ty bittills har det ej lyckats mer än 2 nä ter hvarje vecka, hvadan den onde anden haft fritt spelrum under de andra 5 nätterna. Så I osannolikt saken än låter, lär den dock hafva sin riktighet, enär, utom Pall Mall, äfven flera skotI ska tidningar omtala den. Bälvern. Upsala-Posten, som berättar att Upssala universitet af en hr N. Aall på Näs i Norge erhållit en bäfverhud med tillhörande skelett, yttrar i sommanhang härmed om detta i vår nord i nu allt mer och mer försvinnande djurslagte: I Detta djurslag, som förr varit utbredt öfver hela ssverge är nu på väg att hos oss blitva helt och hållet utrotadt, och det kan med skäl anmärkas mot vår nya jagtstadga såsom ett förbiseende, at den icke genom t rbud för en längre tid talt jagtfö sökt freda detta intressanta diur från Genom sina utmärkta och så ofta åberopad stinkter är detta djur ett af de vackraste bevisen på den vishet, som genomgår skapcisen, och är upperbarar sig hos do ,.oskäliga djuren; och det kan derföre med rätta anses såsom ett groft helgerån, att utrota ett dylikt djur. ÅÄnnu lär den visserligen förekomma temligen talrik i vissa trakter at de inre delarne al Nordamerika från Polarhafj vet till 20:te nerdliga breddgraden, men den har sdock äfven der förr haft en vida allmännare föreI komst än nu; och i den ia veriden håller den på att försvinna, enii Middendorff, tillochmed i Libiriens ödema följa af dess dyrj bara pelsverk och bäfvor Der Nor ska bafvern har af somliga författare b gen såsom en särskild art, under namn af Castor anadensis, Kuhl. men då den endast företer några afvikelser från den gamla veridens bafver, Cait antastor europaeus, Brandt, uti benduvudets form, och äfven dessa äro underk duella och ålders-xvariationer, kan den icke med fog betraktas såsom något annat än en sh Om bäfverns allmänna förekomst inom vårt Jand vittna dels de bon ar den, s ro funna i Skånes torfi mossar, och dels de erinrir r om den, som lagar, traditioner och ortsnamn förvara såväl i nordligare som sydligare traktor. Dess gamla namn är Bjure, och må äro de orter, i hvilkas namn ta ingår. i Uti Svenska jägaretörbundets nya tidskrift hafva vi för icke längesedan sett ett par uppeilter om bäfverns förekomst i Sverge. Den ena uti 3:dje årgångens 3:dje häfte. af studeranden Rudolf Fundström, meddelar oss, att den ännu för omkring 30 år sedan förekom i Karlskoga socken vid J selfven. på vägen mellan Nerke och Wermland den tillochmed haft ro att bygga hus mkring 2 kerna af Leko lemnar ätter ocs att för nnits i de vestra öder sands socken i Dalarne. Densar den nedslående underrättelsen, att blott en och annan enstaka båt finr Westerbotten. Enligt de underrättelser vi inhemtat, är det samma förhållande inom Finska och

14 november 1866, sida 3

Thumbnail