Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1866, sida 2

uppfostran blifvit mycket förbättradt. Mer han var hvarken genom talanger eller a böjelse skicklig att motsvara hans moder: och systrars iiskningar, hvilka längtade att se honom utmärkt — som — de visste knappast hvad. De ville, att han skullc spela en stor roll i verlden på ett elle annat s: Hans moder önskade att hos honom väcka intresse för politiken, att få honom in vid parlamentet eller att se honom lierad med några af dagens stora män. Mrs John Dashwood önskade det likaledes, men Edvard hade ingen smak för sådant. Alla hans önskningar hade till föremål huslig trefnad och privatlifve stillhot. Lyck ligtvis hade han en yngre bror, som var mera lofvande. Edward hade vistats flera veckor i huset, innan han ådrog sig mycket af mrs Dashwoods uppmärksamhet; ty hon var vid den tiden så fördjupad i sin smärta, att hon var likgiltig för alla de föremål, som omgåf-o henne. Hon såg endast, att han var tyst och tillk akadragen, och hon tyckte om honom derför. Han störde icke hennes nedslagenhet genom oläglig konversation. Hon kom först att närmare gifva akt på honom genom! en anmärkning, som Llinor en dag händelsevis gjorde öfver olikheten mellan honom och hans syster. Det vår en kontrast, som rekommenderade honom på det kraftigaste sätt hos hennes moder. — Det är nog, sade hon; att säga det olik Fanny är nog. Detinnefattar älskvärdt. Jag älskar honom rehan alltir 8 dan. — Jag tror ni skall tycka om honom, sade Elinor, då ni lärt känna honom närmare.