Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1866, sida 2

Göteborg den l2 Nov. Staden och Länet, Riksdagsmannavalet i Götborg. Posttidningen meddelar följande Kg. M:ts resolution, hvarom underrättelse px telegraf ingick i Lördags afton: Sedan vid det den 28 nästlidne Argusti bållna val till riksdagsmän i riksdigens andra kammare för Göteborgs stad te representanter blifvit utsedda, klagade 3. Weern med flere häröfver hos Kongl M:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Fohus län, under yrkande att det antal rikslagsmän, som stadens valmän egde utse, nålte bestämmas till syra. Uti afgifvet utlåtande anförde magstraten, att, då gällande riksdags-ordning som i 13 S stadgade, att i hvarje stad med en folkmängd af 10,000 eller mera skal till andra kammaren utses en riksdagsmal för hvarje fullt antal af 10.000, icke tilika bestämde någon viss norm för folkmingdens beräkning, magistraten funnit sigböra antaga den tillförlitligaste grunden för sådan beräkning; att härvid varit att vilja emellan mantalslängden för staden och de statistiska uppgifter, som grundade sig på presterskapets tabeller öfver vid försmlingarna i Göteborg kyrkoskrifna pe:soner; och att enär mantalsskrifningen hlifvit förrättad i öfverensstämmelse med derom tfärdad författning, men kyrkoskrifningen ore fotad på anmålanden om vid församlingen födde, inflyttade, döde och utsyt tade personer, samt anteckningarna ang: ende de två sistnämnda kathegorierna notoriskt ej kunde tillförlitligt utvisa de verkliga förhållandena, magistraten ej tvekat att lägga mantalsskrifningen till grund för folkmängdsberäkningen vid bestämmande af riksdagsmännens antal, framför det af klaganderne åberopade aftryck ur Statistiska Centralbyråns på kyrkoskrifningen grundade berättelse angående rikets folkmängd, helst denna handling dels saknade egenskapen af offentligt påbud och dels sjelf angåfve sig endast tjena till ledning vid riksdagsmannaval; samt att, då slutligen mantalslängden för innevarande år upptog stadens folkmängd till 35,715 personer, antalet af riksdagsmän alltså blifvit i förhållande dertill bestämdt. På dessa af magistraten anförda grunder fann ock landshöfdinge-en ubetet uti utslag den 19 September icke skäl att göra ändring i Ufverklagade valförrättningen. Emot detta beslut fullföljde klag zanderne talan hos högsta domstolen, hvars flesta ledamöter, då frågan derstädes förevar d. 29 nästlidne Oktober yttrade, att, enär Riksdags-ordningen icke innehölle, att med ordet folkmängd, i mån hvaraf riksdagsmäns antal för valdistrikten bör ber: 8, skall förstås endast mantalsskrifne personer; samt, på grund af det aftuyck ur statistiska centralbyråns berättelse för år 1565, som, under benämningen , bidrag till Sverges ofärielja statistik, på K. M:ts lalluing meddelats till ledning vid bl de rik: unaval, antagas må, att 65 teborgs verkliga folkmängd, upptagen i nämnda bandling, enligt pres terskapels uppgifter om de i staden kyrkoskrifne, till 15,541 pc er vid 1865 års slut, då uppgått till ful it 40,090, hade vid detta förhållande, e sdags-ordningens 138, Jöteberes t att utse fyra rikslagsmi ter i Andra kamman, hvadan a ledamöter, med ändring u landshöfdinge-embetets och magistra ens öfverklagade beslut, förklarade att!