Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1866, sida 2

Å IIYO BILL IICIAÅ IUJLAÅnAaC UVA DITIAIL BSI: från solidariteten med en högligen opopu-I lär sak. Detta exempel skall bära frukt.jq France ser redan i allt detta ett sido-J stycke till den händelse, i hvilken general lh Bonaparte och biskopen af Imola, Chigra-A nonti, spelade så-märkvärdiga roler: ,För-,q nållandena syntes äfven då icke gynnsamma för en försoning mellan dessa beggel: män. Emellertid kände de hvarandra nog väl för att inse, den ene, att general Bonaparte, ehuru representerande en revolutionär regering, icke hyste det bittra hat mot kyrkan, som republikens alla öfriga generaler, och den andre, att biskopen af imola icke hade någon afgjord motvilja: mot de nya ider, som dittills karakteriserat den romerska kurians alla handlinsar. Två år sednare blef Bonaparte den franska nationens öfverhufvud som förste konsul, och monsignore Chiaramonti proklamerades i Venedig till påfve under: namnet Pius VII. De skenbart oöfverstigliga svårigheterna mellan Frankrike och den heliga stolen voro försvunna, och ett konkordat kom till stånd, hvilket å nyo tillät Frankrike att kalla sig kyrkans äldsta dotter. . . . Samma passioner, som då voro i rörelse, äro äfven nu för handen; samma partier sökte genom extrema medel. göra omöjlig den försoning, som för samvetenas frid var oundviklig. Äro icke da gens tilldragelser desamma som då? Hvem vet om icke slutet nu äfven skall blifva! lika som dål! Detta var det klerikala, hofpartiets i Paris förhoppningar samma afton, då de päfliga allokutionerna af den 29 Oktober stodo att läsa i aftontidningarne. FRANKRIKE. Som vi förut meddelat, har den franska militärkommissionen, under k rens ordförandeskap, den 6 dennes i S:t Cloud haft sin första session. Guvernören i Algier, marskalk Mac Mahon, har med en del af sin stab inträffat i Paris för att deltaga i förhandlingarne om armåens reorganisation. En officiös artikel, i ,Moniteur de Farmåe söker gendrifva de föreställningar, som man på åtskilliga; håll gjort sig om kommissionens ändamål, och förbereder tillika den allmänna meningen på en förhöjning i franska krigs-, budgeten. Det säges i detta afseende: På sednare tider hafva tidningarne sökt, på förhand angifva resultaterna af den tillsatta militärkommissionens verksamhet, men tillåta sig i detta hänseende åtskilliga mer eller mindre felaktiga gissningar.! Flera tro, att den stående krigshären skall j aflösas af ett slags mobilt nationalgarde,! och framhålla de besparingar, som härigenom kunna tillvägabringas i krigsbudgeten. Det är af vigt att från början bemöta sådanevillfarelser. Nationalgarden äro; icke och kunna aldrig blifva något annat än en reserv. Det är klart, att man må-, ste hafva Ån armå, innan man kan hafra någon reserv; om man deremot skulle följa det af flera tidningar föreslagna systemet, skulle man hvarken få någon armå eller reserv. I ett ögonblick som det nuvarande, då händelserna i Europa ålägga regeringen pligten att bringa Frankrikes stridskrafter till samma punkt som grannstaternas, kan det icke vara tal om den stående krigshärens förminskning. Tvertom bör man förutsätta, det en af militärkommissionens första beslut skall blifva att uppbringa armeen på fredsfot till en höjd at 400,000 man. Det skall dessutom vara kommissionens uppgift att finna medel till bildandet af en reserv, som kan vara stark nog att, i fall af behof, uppbringa vår krigsstyrka till en respektabel höjd. Med ett ord: då vår effektiva krigsstyrka hittills varit beräknad till ett maximum af 600,000 man, bör man lätt kunna inse, att denna styrka hädanefter måste vara otillräcklig, och att Frankrike endast då kan möta alla eventualiteter, när det disponerar öfver en större, bättre inöfvad och mera disponibel reserv än den nuvarande. Det skulle i hvarje fall vara en löjlighet att tro, det sädant kunde ske genom reduktioner i krigsbudgeten. Armeens reorganisation skall deremot ålägga landet uppoffringar, men ingen skall förneka, det Frankrikes ära och säkerhet kräfva dessa offer. I en artikel från Paris till ,,Köln. Leit. af samma datum anmärkes, att del här meddelade yttranden i krigsministerns officiella organ haft inflytande på börsen, enär man motser beslut, hvilka skola kräfva betydliga summor. För öfrigt väntas, nu innan kommissionen är färdig med sina arbeten, flera ministeriella dekreter med afseende på upprättandet af regementsskolor, hvilka skulle öfverallt införas och hafva till föremål att höja soldaternas bildning. I dessa skolor skulle officerarne lemna soldaterna nödig undervisning läsning och skrifning. Man har nemlisen i de militära kretsarne kommit till inigt af, att de nya skjutvapnen hafva större rdringar på soldaternas intellektuella utbildning än hittills. Läkaledes skall en ärskild skjutskola anordnas vid hvarje rezimente. Hittills har man haft en cenralskjutskola i Vincennes, som besökts af fficerare och underofficerare, hvilka turis varit ditkommenderade. Vid införanlet af de nya gevären, kommer man att ägga största vigt vid bildandet af skarpkyttar. Indep. Belge har flera gånger omtaat, att hertig Persigny till kejsaren skulle rafva inlemnat ett memorandum, i hvilket ran tillrådde regeringen att göra ett lån vå 1000 milioner francs. Dessa meddeJT RRD a — FAF —s— — ——— — — — — — —— —