Ärbetets ära. Folkskrif I i i Törnrosens hok. 1S39—51. I del. omtryckt 1858. 6 PRöljaskrift: TLalmblad. V. YV.. Törnrosens bok, nemligen den äkta och veritabla. 1810. Lärobok i geometrien. Uppl. 1—4. 1833—53. Grekisk spräklära. 1837. De vita et seriptis Fr. Rabelesi. Disp. 1838. Essai sur le caractöre principal de la pogsie pråsomtive de lavenir. Progr. 1838. Praktisk lärobok i franska språket. 1838. Åmorina eller historien om de fyra. 1839, Det går an. En tafla ur lifvet. 1839. Följdskrifter: ÅSnellman, J. W. ., Det går an, t forts. 1540. — Blanche. A.). Sara W idebeck. 1810. — TPalmblad. W. T. J. Månne det går 3 an? 1810. — Stälberg, W.J. Eva Widebeck. e 1510. — (Cajander): Almqvists det går an. 1 1847. — Såsom ,följdskrifter torde äfven an-f ses: Evelina Reder. 1S41. — Hvaser I., Omi e äktenskapet. 1541—12. — Snellman, J. W.), d Fyra giftermål. 15 Grimstahamns nybygge. Folkskrif Gustaf Wasa i Dalarne. Follskrift. Menniskoslägtets saga eller allm. verldshistorien s9 förenad med geogr ien. 1839—41. b Ryska minnet i Norrköping. Folkskrift. 1539. In Amalia Ilillner. Roman. 1540. Y Ladugårdsarrendet. Berättelse. Folkskrift. 1540. Om Svenska uppfostringsväsendet. 1840. 9 Gabriäle Mimanso. Sista mordförsöket mot kon. 6 Ludvig Filip. 1841—42. Ordbok öfver svenska språket i dess närv. skick. I. 1. 2. 1812—41. Tre fruar i Småland. Roman. 1812—43. De dödas sagor. 1815. n i, saml. och utg. för att lätta öfversigten sa och bedömandet i af vissa bland tidens frågor.2 1845. d Smaragdbruden. Foljderna af ett rikt nordiskt4 arf. 1845. I om skandinavismens utförbarhet. Föredrag. 1846. ledes (anon.) mot A. utgi Syster och bror. En af Stockholms hemligheter. 1817. IIlerrarne på Ekolsund. Roman från medlet afsb förra ärh. 1847. 5 Öfver A. har biskop C. E. Haleranty utgifvit ett I arbete med titel: C. J. L. Almqvist såsom for-Jm fattare och i synnerhet såsom theolog SLärskådad.e 1845, 46. — Professor W. F. Palmblad har lika-S : Den sista solför-d mörkelsen på publicismens himmel eller sista ak-y ten i går-an-dramat. 1851. Marskalk Mac Mahon. Revue de Paris bei rättar om marskalk Mac Mahon följande: Mac Mahon har nyligen blifvit fader till sitt D sista barn i Nancy och blef deröfver mycket glad.v, En dag infann han sig med två vittnen hos mai-a ren: amman höll på sina armar den lilla, som han su sjelf kom för att anmäla. . Vänta, sade en ung tjensteman, som satt i rummet och icke kände honom. Marskalken satte sig och väntade. En qpvarts timma förflöt. Skrifvaren gjorde ingenting. Han ordnade sitt papper och sina pennor och jag tror till och med att han putsade sina naglar. De personer, som åtsöljt marskalken, började blifva oroliga. men han lugnade dem med en gest. , sade skrifvaren omsider, -hvad heter ni?, förmodligen far till barnet? Hvad skall det)? so ,,Skrif, sade marskalken, Patrice, son h e de Mac Mahon, hertig af Mas af Frankrike, här närvarande o. s. y Skrifvaren sköt nu upp sina glasögon och insåg d att han begått en dumhet, men marskalken af-lm lägsnade sig utan att säga ett ord. Fetroleumtillverkningen. IIxilket ofantligt omfång denna jemförelsevis nya tillverkning hunnit, kan ses af följande summariska upply smningar. H som läsas i -United States Mining Journal 13 närvarande finnes det icke mindre än 357 sär-ss skilda petroleumbolag. som äro i verksamhet, oaktadt ett stort antal upphört. Det största kompaniet rör sig med ett kapital af 10 millioner dollars. Det sammanlagda kapital, hvarmed alla dessa bolag drifva sina affärer, belöper sig till 219 millioner dollars: Under detta år hafva från så den 1 Januari till den 22 September från nordamerikanska hamnar utförts nära 60 millioner kannor petroleum. En omständighet, som i år S mycket ökat tillverkningen, är att man uppfunnit s j flera slag torpedos eller sprängningsapparater, som nedföras i borrhålen och frambringa explosioner Vv djupt ned i jorden. Derigenom har man fått många källor, som för länge sedan utsinat, att ånyo gifva rik afkastning. Det märkligaste är att, trots denna ofantliga tillverkning, förbrukni nta, l. gen tyckes ökas i samma proportion, och prisen i Nemnpyork hafva under de senaste veckorna varit i skapvi stigande. te Vetenskapliga ipptäckter af icke-vetenEn författare i Aftonbladet omtalar att den ljus-theori, som utvecklats af notarien Beckman, i rättegången mellan ..Cimbria och -Skåne?. blifvit gillad af frih. F. Wrede och prof. Edlund. I sammanhang härmed anför han: Här se vi då ett nytt exempel på att skråtvång och terprof icke är on garanti för vetent skapernas och yrkena dande. Liksom en jurist i detta fall framlägger ett vigtigt bidrag till fjusläran, som alldeles icke tillhör hans fack, efter hvadi man finner af högsta domstolens afslag på br B:s resningsansökan, så uppfanns kokoppympningen ej af en läkare utan af en qvacksalverska :;logaritmerna upptäckte en prest; luftba-J5 longen hade en pappersfabrikant till uppfinnare; å luftpumpen uppfanns af en borgmästare, Otto von Guericke; det bästa sjöuret af en timmerman, icke af en urmakare; Arkwright, spinnmaskinens uppfinnare, var barberare och alldeles oerfaren i n mekanik: Herschel, hvilken astronomien har att tacka uppfinnare, var eftor hos en mål för de största uppfinningar, var ingen lärd astronom, utan musikus vid ett hannoveranskt regemente: fosforn upptäckte en köpman Brand i Hamburg; de första riktiga åsigterna om kometerna hade en prest vid namn Dörfel i Plauen, hvilken ej var astronom till facket; Fulton, ångfartygens ng hos en guldsmed och derare samt öfvergick först sedermera till mekaniken. Afven James Watt var näi l 4 stan helt och hållet autodidakt; Stephenson, som Da byggde det första lokomotivet, var grufarbetare, och som vi veta var det en munk, och icke nåzon generalälitygmästare. som uppfann krutet. Eynchlagen har nyligen, enligt ett bref från Newyork, blifvit tillimpad på en holsteinare vid . namn Dircks, hvilken var beskylld för mord och tjufveri. De närmare omständigheterna härvid äro följande: I de ännu temligen ödsliga omeifnin-f garne af staden Nebraska blef för någon tid se-J:! dan en ung fårhorde vid namn Hamilton mördad, och hans hjord försvann. Man beskylde en tysk lj vid namn Kasper Fried ircks för att hafva s mördat herden och stulit Ilan blef anhållen och inspärrad i Nebraskas fängelse. Men folket samlade sig i massor utanför fängelset, or-Jj ganiserade ett slags offentlig domstol och utförde 4 I I len anklagade med våld. Allt gick för sig som nför en verklig domstol, och Dircks dömdes genast hängas samma daz kl. 6 på aftonen. Arbetsk bör att uppresa en galge midt på stora torget, alldeles midt för näsan på det ve Netodistpresten sick tillåte 8 cell och meddela honom religionens tröst. Klockan på slaget 6 blef fången utförd på schavotten och presten höll en bön. Pircks fattade derpå tag i det ödesdigra repet och ropade: -jag förklarar vid detta rep, som jag håller i min hand och som kastar mig in i ev : att jog är skyldig till stöld. j i nord.. Man frågade honom derpå i flera gång a han kände mördaren, och han svarade: Nej. .Gud förbarme sig öfver min själ!: wada han ach i conma r1CHRH1