Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 november 1866, sida 2

infunnit sig som den stora salen kunde inrymma. Festen begynnte med en sång af skolungdomen (estilla skuggor), hvarefter postdirektören hr G. Ameen, uppå dertill af K. Vetenskapsoch Vitterhetssamhället erhållet uppdrag, utförde lefnadsoch karaktersteckningen öfver den aflidna, frejdade författarinnan, hvars bild af tal:n målades med sanningens och vänskapens varma färger. Det var den mest genomförda lefnadsteckning af Fredrika Bremer, som hittills blifvit skrifven, rik på intressanta detaljer ur hennes lif, alltifrån barndomen till grafven. Det var naturligt att tal:n skulle ägna en särskild uppmärksamhet åt Fredrika Bremers sociala sträfvanden, deribland särskilt hennes nitälskan för qvinnokönets frigörelse från de många band, som tradition och fördom lagt på qvinnans utveckling. Det var hugnande att erinras derom huruledes stora framsteg till ett bättre i detta fall ägt rum under det sednaste årtiondet eller ifrån den tid, då Fredrika Bremer utgaf sin tendensroman ,, Hertha, hvilken varit rätt olika bedömd, ehuru vi ej funnit så stort klander öfver densamma uttaladt, som tycktes framgå af tal:s ord. LIal:n slutade med en hemställan, eller önskan, hvilken vi finna fullt i sin ordning, att Sverges qvinnor icke måtte underläta att resa äfven i yttre måtto en ja heligaste betydelse. Efter det värdiga, med största uppmärkninnesvård öfver denna ädla och varmjertade ,,apostel för evangeliet om qvinans emancipation, i detta ords vackraste, samhet åhörda föredraget, afsjöngos några Å af d:r J. Biörklund författade verser, hvarest solopartierna utfördes af tvenne högt värderade musikälskarinnor inom samhället. Dessa vackra verser lydde sålunda: Qvartett för Mansröster. (Mel. Kapellet af Krentzer.) Minnets Engel! Stilla klinge Kring den ädlas graf din sång! Klagan ej du henne bringe! Gläds, att vår hon var en gång! Måla för vårt inre öga Denna sköna Andes bild: Snillet, med dess gåfvor höga, Qvinnan, barnafrom och mild; Hur hon glömde sig för andra — Allt för Sanningen och Gud; Hur hon sågs på jorden vandra Lik ett Herrans sändebud! Solo för Sopranröst. (Mel. ,.I Rosens doft.) Såg du en våg, der himlens sol sig speglar, Uti hvars djup man jordens blommor ser; Der sångens svan på klara ytan seglar Och lummig strand sin frid åt vandrarn ger — Så ljuflig hennes själ ock var, Så snillrikt djup, så oskuldsklar, Så rik på diktens tjusning. Med himlen slägt den dikten var; En fläkt den till ditt hjerta bar Af englavingars susning. Men diktens dröm ej söfde hennes öga, Lik Vallmons doft, som rusar en sekund. Fast Sångens barn såg upp mot himlen höga, Hon som en Stridsmö stod på jordens grund. Allt stort som menskotanken tänkt, Allt godt som menskans hjerta skänkt Stod ristadt på dess fana. Hon bar den i sin svaga hand Till Furstars thron, kring verldens land, Tills döden slöt dess bana. Sopransolo med Fruntimmerskör. (Mel. Bayaderernas sång ur Spohrs ,,.Jessonda.) Snillet hon i hjertat bar. Med dess flamma ren och klar, Vårmildt solljus blott hon spred Uti slott och hydda ned; För det himmelska på jorden Hon med himmelsk kärlek stred. Adla qvinna! hvad du sått Här på jorden, ej förgått. Sälla Ande! från det land, Dit du förts af englars hand, Lyser oss ditt lif, din lära Likt en stjernas milda brand. Kör för blandade röster. (Mel. Aftonen af Werner.) Tröttad Pilgrim målet hunnit. Hvad du såg i drömmen här, Nu uti den verld du funnit, Der det sköna Sanning är. Engel! ned till jorden Sänk din blick ännu en gång! Lyss hur från ditt Norden Höjs ditt minnes sång! — Teater. Thorsdagens och Fredagens spektakler å Mindre Teatern förliden vecka gåfvos som vanligt för ganska goda hus. Vid Thorsdagsrepresentationen uppfördes, utom de muntra styckena , Mjuka tjenare och ,,Drillåns operett, ett nytt dansnummer kalladt ,,Pas de Matelot, komponeradt af det Rohdeska sällskapets skicklige dansinstruktör herr Ullberg, hvilket emottogs med lifligt bifall. Fredagsrepresentationen erbjöd en nouveautå, ett nätt fransyskt proverbe, kalladt ,,Lamm och lejoninna, i hvilket m:ll Rosendahl återgaf den unga fruns roll med en ganska god uppfattning och nyansering. Gårdagens omvexlande program utfördes för utsåldt hus. I , Skärgårdsflickan bidrogo samteliga de uppträdande till det angenäma intrycket af det hela. Herr Casper är en routinerad skådespelare, som väl fyller sin plats, och herr Holmqvist, som återgaf Farmers roll, förtjenar en serskild mention för den måtta han munera inlägger i sitt spel, till stor fördel för honom sjelf. De båda lustspelen ,, När man vill behaga damerna samt , Vägvisare för resande i Sverge väckte stormande munterhet, och herr Rohde, som i båda dessa stycken utförde hufvudroller, framropades efter bådas slut, hvilket äfven var händelsen med m:ll Sandberg och herr Ullberg efter det nätta dansnumret ,,La Warsoviana. I morgon gifves för första gängen ett solkskådespel af Richard Gustafsson, kalladt: ,, Högt uppe i Norrland, samt farA QAAA AAAC Af TT lan ann Rn