Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1866, sida 3

tydelsen af denna uppfinning. Han behöll hos si; mannen med hatten och fann i honom icke alle nast en duglig arbetare, utan äfven en synnerlig sinnrik man, som för utvecklandet af sina anlag blott behöfde öfning och litet bildning. Moulin — så hette han — blef snart delegare i fabriken, se dermera egare af densamma och förvärfvade si den förmögenhet af mer än 2 millioner francs som han vid sin nyligen inträffade död, eterlem nat. — Sträng ordning. I de ufllida tidning? berättas att en krigsröät i Wiener-Neus(tdt som haft till ändamål att upptäcka de österrl 1 ska generalernas förbrftelser under sednaste kris funnit ett offer, öfver hvilket den kastat sig, E insanteri-löjtnant Kabelaz, 22 år gammal, hår nem ligen enligt krigsrättens dom blitvit arkehnsaro Han hade varit underofficer, men i slaget vid Ska litz utmärkt sig så, att han på slagfältet b drats till löjtnant. I det kort derpå inträ slaget vid Sadova hade han ännu icke hunni byta sin underofficersuniform mot officerskos men. Men då han efter slaget visat sig utar ge vär ibland den flyktande armen, hade man anset detta så förgripligt, att han dömts till döden. Ny konstruktion på gevärspipor. Att mar ur ett i båda ändar öppet rör skall kunna afskjuta kraftiga skott synes vara en ny upptäckt. Engelsmannen Harding har bekantgjort detta faktum och råder till att för framtiden vid tillverkandet af skjutgevär tillämpa denna princip, hvilken skal medföra den fördel, att all stötning undvikes vid skottets affyrande: Om man i midten af en öppen pipa inlägger förladdning, kula och krut och bakom detta sednare en propp samt sedan tillsluter bakre mynningen med en annan propp, kan man affyra skottet såsom ur en vanlig gevärspipa Hela den kraft, som utvecklas genom krutets explosion, med undantag af den lilla kraftförlust som uppstår genom den mellan propparne varande luftens sammantryckning, verkar här för att drifv: kulan mot mynningen, hvarigenom, såsom ,,Berl Ill. Ztg tror, all stötning undvikes. Mystiskt. I Times meddelas följande mystiske historia: , Vi erinra oss alla de orosdagau Lörjan af Juli, då kejsar Napoleon, till hvi slagen kejsare vädjat, tvekade om hvilke lingssätt han skulle fullfölja. Vi erforo Mia er stor tröst, då han, bestämmande sig för neutraliteten, befrämjade fredens snara återställande, i st f. att försänka Europa uti ett förlängdt krig, såsom han uppmanades. Hans motiver hafva sedan öppet utvecklats af honom sjelf samt deras vishet och klokhet allmänt uppskattats. Jag fruktar icke ör, att det skall skada H. M. i verldens ögon, då jag säger, att han, förutom de mera offentliga och politiska skäl, som vid detta tillfälle verkade uppå honom, påverkades genom en enskild och högligen intressant upplysning, som vid denna tid blef honom gjord. Den 6 Juli underrättade nemligen storhertigen af Sachsen-Weimar Napoleon III om, att en italiensk sammansvärjning bestod,. hvilken utgjordes af en del unga män, som svurit att bemäktiga sig hans lif, om Italiens erhållande af Venetien förhindrades genom hans inblandning! De af Frankrikes hemliga polis omedelbart anställda undersökningar bekräftade Weimarhertigens frivilligt lemnade uppgift. Hertigen hade sjelf erhållit sina underrättelser om konspirationen från högt uppsatta personer i Berlin.