Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1866, sida 3

— Dlockhtoms arbetareforemng. 1 Dås-. N:r berättas: Den 19 Augusti detta är stiftades af några arbetare under denna benämning en förening, hvilken har till ändamål att åstadkomma ett samband mellan arbetare af alla yrken, för att genom bildande sysselsättningar på lediga stunder upplysa och förädla hvarandra samt, för att äfven förena nöjet med nytta, söka genom aktieteckning åstadkomma eget hus med lämplig lokal, anskaffa bibliotek och upprätta en folkbank. Stadgar äro antagna, hvilkas hufvudgrunder äro följande: vid inträdet i föreningen erlägges en afgift af 1 rdr, årsafgiften är 3 rdr, som inbetalas med 25 öre i månaden. Föreningen beslutar sjelf om sina angelägenheter, men verkställigheten af besluten och förvaltningen af föreningens medel uppdrages åt en inom föreningen vald direktion, bestående af 10 ledamöter, hvilka en för alla och alla för en lagligen ansvara för de kontanta medlen, hvilka insättas i någon bankinrättning; direktions-ledamöterna erhålla icke arvoden. Hvarje ledamot i föreningen är förbunden att ovilkorligen taga en aktie å 25 rdr, som inbetalas med minst 1 rdr i månaden, uti aktiebolaget för uppförandet af eget hus, hvilka medel icke få användas till annat än det afsedda ändamålet. I Söndags afton egde ett sammanträde rum, hvarvid många arbetare voro närvarande, hvilka med lifligt intresse omfattade saken och tillsatte en komitå, bestående af 5 personer, för att utarbeta förslag till bolagsordning för föreningens aktiebolag. Föreningen räknar 60 ledamöter. — Ny stad. Sedan Kongl. Maj:t genom beslut den 15 December 1865 förunnat köpingen Trelleborg, under vissa vilkor, de frioch rättigheter, som tillkomma stapelstäder i allmänhet; så ock efter det, i fråga om ordnandet af rättskipningen och dermed sammanhängande inrättningar, såväl hofrätten öfver Skåne och Blekinge som Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län med underdånigt utlåtande inkommit, har Kongl. Maj:t den 18 sistlidne September fastställt af hofrätten föreslagen organisation af magistrat och rådstufvurätt för den blifvande staden Trelleborg, samt meddelat i sammanhang dermed nödiga ansedda föreskritter. — Iorpa mineralkälla. Uppå derom gjord ansökning har K. M:t tillåtit danske undersåten A. C. Bollhorn, som tillhandlat sig den inom Fors socken af Flundre härad af Elfsborgs län belägna s. k. Torpa mineralkälla med dertill hörande jord och åbyggnader, att ega och besitta denna fasta egendom. Boonserten i industripalatset. Repetitionerna till denna konsert började uti de la Croix hotell i Lördags afton samt fortsattes i Söndags middag, och deltogo vid båda tillfällena deri omkring 750 sångare. Kapellmästaren Söderman leder repetitionerna. Programmet för konserten tpptager de mest omtyckta och för större kör lämpliga qvartetterna af Hieffner, Wennerberg, O. Lindblad m. fl. Upsala studentkårs sångförening har med lifliga sympatier omfatiat förslaget att medverka vid konserten, och enhälligt beslutit antaga det. — Öfvervåldet på polismästaren Östlund. Rörande det förr omtalade uppträdet i operahusets förstuga och å Gustat Adolfs torg sistl. Fredags afton hölls polisransakning redan i Lördags e. m. kl. e, dervid tilltalade e. o. hammarskrifvaren Zelin iakttog inställelse, men den andre, litteratören Paulin, hade icke med kallelse anträffats. T. f. polisintendenten Sundström ledde förhöret, som målsegare voro närvarande t. f. polismästaren Östlund, öfverkyparen å operakällaren Eriksson och stadsbudet Forssman, hvarjemte som vittnen hördes gardesofficerarne grefve Axel v. Rosen, Taube och frih. Funck. Polismästaren Östlund afgaf först berättelse om förloppet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vi förut omnämnt. Han hade kl. 12 10 passerat operahusets förstuga, som vetter åt Ärsenalsgatan, och der observerat tumultet, men då han icke med ord kunnat förmå orostiftarne till tystnad, begaf han sig ut för att tillkalla poliskonstaplar, hvilka efter någon stund infunno sig på stället; under tiden hade folkmassan dragit sig ut på torget, der, i hörnet af Regeringsgatan, polismästaren blef af Zelin öfverhopad med de gröfsta otidigheter, hvarvid Z. namngaf polismästaren och fattade i hans påhafda halsduk och krage så våldsamt, att kragen sönderslets och skjortan refs upp i bröstet, men förmåddes att släppa sitt tag, derigenom att en närstående person slog honom med sin käpp öfver handen. Huruvida han väldfört sig å konstaplarne särskildt kunde ej med bestämdhet uppgifvas. Huru Z. sedermera affördes till högvakten och derifrån till polisvaktkontoret hafva vi förut omtalat. Kyparen Eriksson hade endast varit närvarande i förstugan till operahuset, dit han från källarl kalen utburit Z., då han icke godvilligt kunde fö mås att derifrån aflägsna sig. E. hade träffats af ett så häftigt slag i hufvudet med en käpp, att kryckan sprang sönder. Detta slag trodde han hafva tilldelats honom af Z., men torde vara någon förvexling i afseende å person, enär det var något skumt i förstugan och Z. dessutom icke hade någon käpp vid tillfället. Paulin deremot var den, som enligt vittnens intyg tilldelade E. slaget och vore egare till den omtalda käppen, som vid förhöret nu företeddes. Stadsbudet Forssman, som härefter hördes, afgaf en mindre redig berättelse. Han hade varit behjelplig vid orostiftarnes uttransporterande ur källarelokalen och dervid fått 2:ne häftiga slag med en käpp öfver näsbenet, så att blodvite uppkom. Äfven han trodde sig uti Z. igenkänna den person, som tilldelat honom slaget, men torde i det afseendet ändra sin uppgift, då P. kommer tillstädes. Vittnena, som endast åsett hvad som tilldragit sig dels å torget och dels i högvakten, vitsordade riktigheten af hvad som blifvit uppgifvet. Zelin, som under förhöret visade sig ytterst nedslagen och ångerfull, ville nu på intet sätt bestrida hvad mot honom förekommit, utan sökte endast en vrsäkt uti det öfverlastade tillstånd, hvaruti han svid tillfället sig befann. Hvad som passerat inne i operaförstugan kunde han till en del erinra sig, men hvad som sedermera händt, försäkrade han, Il vore honom alldeles obekant. Att han till utse