gå omkring och sjunga? Förtjenar ni mera derpå? — Ivärtom, signora. Då jag förtjenar två pauls på musik, kunde jag förtjena en scudo till sjös. — Hvarföre då öfvergifva sjön? — Emedan — emedan jag önskade se främmande länder, signora. — Men en sjöman ser ju främmande länder. — V eero, signora, men han ser endast hamnarne. Jag önskade färdas till lands. — Och hvar har ni varit då? frågade Ida, synbarligen intresserad och road. — I Paris och London, signora. — Har ni gått till fots? -— Alltid till fots, signora, och sjungande för mitt dagliga bröd. — Så besynnerligt! Och nu, sedan ni sett verlden, förmodar jag ni kommit hem till ert fädernesland för att stanna der det öfriga af ert lif. — Jag vet icke, signora. Verlden är stor, och jag har sett mycket litet deraf — och ändamålet hvarföre jag vandrade så långt, är ännu ouppfyldt. Men för närvarande ämnar jag mig hem. — Skall ni åter gå till sjös? — Ja, signora; jag tror det. — Ni sade att ni var från Neapel. — Född på Capri, signora. — Invånarne på de der öarne äro ju till största delen sjömän? — Sjömän och fiskare, signora. — Och ni är sjöman. — Jag är bådadera, signora. Det vill säga, jag är lots mellan Neapel och Grekiska Archipelagen, och då jag är hemma