Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1866, sida 2

ingen lust att följa det allmänna exem plet. Jag älskade Rom mest vder dess tysta årstid, och, mindre rådd att blifva igenkänd nu än på andra tider, vågade jag mig ibland ut i de publika trädgårdarne soch gallerierna. På detta sätt förflöto Juli och Augusti och September kom — September, så full af hopp och löften, så rik i att gifva, så långsam att komma, så välkommen slutligen! Professorn skref sällan och mycket kort. Tidigt i September emottog jag eti bref från honom, som underrättade mig om att min gamla vin och skolkamrat, ida Saxe, var på väg till Bom. Ester att två gånger hafva vunnit guldmedaljen, hade hon nu fått ett litet stipendium af den akademiska fonden, som satte Renne istånd att fortsätta sina studier i Ita Hon har redan tillbragt några veckor i Florens, skref professor Metz, ,,och då ni Ore mitt bref, har hon troligtvis redan anl: ändt till Rom. Ni kan få veta he mes ad om uni önskar, på Iotel Mipers. J er icke upps henne. : hållit er hemlighet, och det tillhör att dö ma, om ni i detta fall vill: från de reglor ni fastställt för ert h rande. Om jag finge råda er, säga: ,Gå till henne! Det är i att hon stannar mindre än tre år. och det igst osannolikt, att ni kan lyckas und henne på tre år. Om ni emeller r att fiytta till Fiorens, kan jag ett rekommendationsbref tll en tafvelhandlare der, och tror mig kunna lofva er, att ni skall förtjena lika myck der som i Rom. Jag skulle gerna vilja