Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 oktober 1866, sida 2

ösversvämningarne, skulle sannolikt vara att afhjelpa ett mindre ondt med ett än värre. På högsta ort lärer man vara höglige angelägen om att göra lagstiftande kår nas förestående session så kort som möjigt. Den nya senatskonsultan erbjuder en god utväg härtill; frågan är nu blott att finna män, hvilka kunna begagna den rätt — i den högsta viljans mening. Som bekant är, var man under sista sessionen icke på långt när tillfreds med presidenen i lagstiftande församlingen, JValcirsk., och det lärer derföre vara i fråga att låta onom remplacera Sarliges, som ampassadör i Rom. För denna händelse omtalar man Baroche, nu justitieminister, som Walewskis efterträdare i presidentskapet. Som ekant är, har Baroche sedan lång tid gjort sig känd för mycken skarpsinnighet och lätthet att uttrycka sig. Visserligen måste han, innan han kan utnämnas till detta presidentskap, vara invald i lagstiftande församlingen, men i det nuvarande Frankrike har den högsta viljan icke någon svårighet att der afla honom en plats. Arles Dufour uppträder i .,Opinion nationale för sidenarbetarne i Lyon, yttrande, att , det nu icke är tid att tala om orsakerna till eländet, utan i stället att arhjelpa rörelsen inom en industrigren, som en gång varit en af de berömdaste och mäktigaste i Frankrike. Af Dufours uppgifter framgår ögonskenligen, att eländet visserligen är nästan gränslöst, men att sidenindustrien i Lyon redan under lång tid varit i aftagande, och att således det närvarande tillståndet icke är tillfälligt. Ar 1858 uppgick exporten af fasonerade sidentyger till 84 millioner, 1865 till endast 11 millioner, och i år torde den knappast belöpa sig till 7 mill. francs. Först hafva de arbetslösa användt sina sparpenningar; sedan hafva de pantsatt sina möbler, väfstolar, m. m., och derefter hafva så många som det kunnat sökt arbete på landet, men en stor del lefva i stor nöd i Lyon. Såsom vi förut meddelat, föreslås nu alla möjliga medel för lindrande af de I stackars sidenarbetarnes elände; många af dessa förslager hafva starkt tycke af de vidunderliga planerna narbetets organisation under året 1848. Den 22 dennes egde Thouvenels högtidsiga likbegängelse rum; den skedde på stastens bekostnad. Som senatens stor-reserendarie hade den aflidne haft sin embetsI våning i senatens palats. stugan der var nu förän pell, klädd i svart och u tals vaxljus. hög katafalk, hvarpå like Den stora fördrad till grafkapplyst af hundraI midteln af rummet var ena t stod. Under liktåget buros hörnen af li ktäcket utaf fyra senatorer, bland hvilka voro Delangle och de Royer. Kejsaren, prins Napoleon och prins. Mathilde voro representerade i processionen, hvilken för öfrigt utgjordes af den afilidnes begge söner, diplomatiska kåren, deputationer af senaten och lagstiftande örsamlingen, m. fl. Begrafningsakten för, rättades i kyrkan S:t Sulpice utaf erkebiskopen af Paris. Liket fördes derefter på jernvig till Metz. i EGYPTEN. l Under det vice konungens försök, att genom en imitation af den fransyska författningen befria sig ur sitt närvarande i financiella trångmål, funnit mycken nåd inför franska kabinettets ögon — allt med afscende på vissa framtidsplaner af franska regeringen — så har denna plan ji mycket mera misshagat kabinettet i London. Öfverste Read, Englands representant vid Ismail Paschas hof, har icke lemnat något medel oförsökt för att förmå i vice konungen till afstående från sitt söi rehafvande, och detta synes äfven vara på god väg att lyckas. Divanen, som äfven med misstroende betraktat spegelsäkteriet i afscende på den förmenta egyptiska konstitutionen, men som i för Frankrikes skull, vi ; gat öppet upptri deremot, har af alla krafter i hemlighet understödt den engelske gesandten. Med amedning häraf uppmanade derföre divanen Musftaphu Puscha, vice konungens broder, som för fyra månader sedan på ett nästan skymfligt sätt s. s från : Konstantinopel, att dit återvända. Mua, som för ögonblicket är i Slunhiu Pa i , att han skulle rätta sig Paris, lät för efter den uttryckta önskan, så vida betydliga penningesummor kunde honom ani skaffas, enär han deraf var i stort behof.! I Ett slugt hufvud i Konstantinopel hittade da på följande plan: Mustaphas egendoIlmar i Egypten anses värda 60 millioner, Toch den ende tänkbare köparen till dem sanscs vice konungen vara. Då nu äfven denne — som kändt är — har stort behof af penningar, så hafva några enkom ii detta ärende till Kairo afsände agenter i föreslagit vice konungen att köpa Mustapha Paschas egendomar, hvilka skulle liqvideras med egyptiska skattkammarebons, hvaremot vice konungen skulle, mot! hopothek af de af honom köpta egendo-; e, erhålla ett kontant lån, tillräckligt I i i i lutväg, som han elj sertid skall detta helt säkert göra ett mycket ofördelaktigt intryck inom befolknin-! gen, ty ,tillochmed bland de eljest så indolenta sellahs har en viss agitation varit märkbar för den författning, som vari dem sörespeglad. AMERIKA. Det synes som om den hvita besolkningen i sydstaterna r försona sig med: sina nya sociala förhållanden. I Florida har utfärdats en lag, som tillåter inrättandet af skolor för negrerna; i det hela! räknar Södern nu 969 offentliga skolor; med 1,381 lärare och 90,000 mulatt-eller negerbarn, hvarjemte 60,000 sådane ber FAHAOA. di Am saivata cleAlan Aacca