på den federativa grundsatsens basis. Om den saken tro vi att nationerna lätt nog kunde förenas, men der möta numera oöfvervinnerliga hinder hos Danmarks konung och de mäktiga slägttörbindelser, hvari han inträdt. Så brådskande Aftonbladets program än är, tro vi alltså, att det bör för närvarande lemnas alldeles åsido, samt att Sverge och Norge böra odeladt egna sig åt att rätt ordna och stärka sitt försvarsväsen på rent defensiv grund, så att vi kunna utan bäfvan möta de händelser, hvilka möjligen stunda, om också viej äro på minsta vis kallade attidessa deltaga. Om en fransysk diplomat yttrat att han ej visste om Sverge hade någon politik alls— så bevisar det att vår regering rätt uppfattat vår plats och vår maktställning. Vi hafva ej och böra ej hafva någon politik alls, såvida dermed afses att vilja spela en politisk roll, som icke uppbäres af vår förmåga. Ty om vi också ega i behåll Carl XII:s svärd), så ega vi lyckligtvis ingen Gustaf IV Adolf, som omgjordar sig dermed, för att kämpa mot en verld. Sådana narraktiga föreställningssätt hafva inga målsmän. om ej möjligen i någon manhastig, munter tidningsredaktör, som öfrat sig i spärr-ridter mot både det sunda förnuftet och den allmänna meningen, och som dermed tycker sig väl kunna rå med en stackars kung. I Gevärsfrågan anföres af Östg. Corresp. bland annat följande: NMed den kännedom, som vi emellertid tro oss ega, hufvudsakligen hemtad ur de statsrådsprotokoller, hvarpå tjerde hufvudtiteln grundlade sig. kunna vi ej annat än instämma i Aftonbladets anmärkningar och klander. De utgöra också föga : annat, än hvad vi i utdrag ur yttranden inom borgareståndet redan under sommaren framburo i stg. Correspondenten, med tillägg dock af den erfarenhet, som kriget i Tyskland sedermera gifvit. Det är sannt, att vi ej ega några dugliga krigsgevär. Generalfälttygmästaren erkänner det — om ock indirekte — sjelf, då han enligt ofvanberörde statsrådsprotokolicr redan sistlidne år förklarade, att vi ej ens egde någon duglig gevärsmodell. Det är sannt, att de gevär, vi ega, ej blott äro odugliga vid jemförelsen med de nu inom Europa allmänt antagna bakladdningsgevären, utan äro det i ännu vida högre grad, något som generalfälttygmästaren jemväl sjelf i samma statsrådsprotoköller erkänner, enär han der förklarar, att de äro sinsemellan af flera olika modeller och kalibrar. Det är sannt, att rikets ständer — riks. dag efter riksdag — anslagit betydliga summor; för anskaffandet af gevär; men det är också sannt: — bekräftadt ej blott i statsrådsprotokollerna, utan äfven på riddarhuset, af samme generalfält-i tygmästare, att för det betydliga anslag, som t. ex., vid 1862 och 1863 årens riksdag gjordes, landet i blott erhållit ett mindre antal, förfärdigade efter general-fälttygmästarens egen modell, men i öfrigt och hufvudsakligast blott lösryckta delar och bitar till gevär. Man må uppbära general-fälttygmästaren såsom vetenskapsman och snille huru högt som helst, och ingen lärer i sådant afseende vilja bestrida hans utmärkta egenskaper, men af hvad vi här anfört, måste man draga den slutsats, att han ej passar för den plats han innehar. Under det han i statsrådsprotokollerna till sista riksdag tillkännagaf, att en duglig modell ännu saknades, hade Preussen redan i kriget med Danmark visat töndnålsgevärets fördelar, och under, det han ännu i dag söker med ljus och lykta efter en modell, har flertalet af de europeiska staterna antagit sådana. Med allt skäl må man följaktligen vända sig emot honom, för så vidt man likväl icke i första rummet bör göra det emotnuvarande krigsministern, som väl ändock måste betraktas såsom den ledande viljan äfven inom denna del af försvaret. I och med detsamma som krigsministern vid sednaste riksdag frambar till ständerna de punkter i fjerde hufvudtiteln, som angingo frågan om gevär, och dervid uteslutande stödde sig på general-fälttygmästarens anföranden, i de han sig äfven ansvaret derför. Klandret er landets nuvarande totala brist på dugliga krigsgevär drabbar, efter vår uppfattning, derför med allt skäl dem båda. Under den lika betydelsefulla som hastiga omgestaltning Europa på sednare tider genomgått och de politiska tendenser, som dessutom nu synas leda de stora staternas framtidsplaner, är vårt för handen varande vapenlösa tillstånd för nationalkänslan vidrigt, för att ej ga upprörande. Oräkneliga händer gripa frivilligt efter geväret. sör att a sig att sköta det, på det att de, i händelse af behof, må kunna användas till förs ret: — men dugliga gevär saknas. På samma gång, som Europas mest framstående och största militärstater t och antagit för godt redan på mångsidigt, för att ej säga allsidigt, sätt pröfvade gevä om, bland annat, det amerikanska Peabec ret, hålla vi ännu på att profskjuta det Hagströmska. Och på samma gång, som man inom andra länder så mycket som m ligt påskyndar armåernas beväpning med bakladdningsgevär, utsänder man hos oss en en militärattach för uppköpet af några modeller. Tidningen Times uttalade för någon tid sedan sitt skarpa ogillande öfver den långsamhet, hvarmed man inom England bedref en tidsenlig re-, organisation af den engelska flottan. Times yttrar: ,.Men huru många skepp och huru många präktiga besättningar skola ej sänkas till hafvets botten, innan våra amiraler låta bringa sig till förnuft Man synes kunna tillämpa detta yttrande äfven på vår gevärsfråga. Huru många bataljer skola vi ej förlora och S 1 : ; ö i : huru många menniskolif skola ej spillas, innan, vår militärförvaltning får fötter under sitt förstånd? Iimes slutar sin uppsats sålunda: Det är allmänheten, ej männen af facket, som måste åtaga sig saken och gå i spetsen för reorganisationen. Naär männen af facket ej heller hos oss synas göra hvad dem tillkommer, torde det vara skäl H i att allmänheten, folket, äfven hos oss tager gersfrågan beslussamt om händer. Vid sednaste riksdag yrkade en minoritet tillsättandet af en sörskild vapenkomitt; men majoriteten förkastade förslaget. godt att hafva en sådan. Vidare yrkades, om ock blott af en enda röst, att en komit, oberoende at sjelfva regeringen, skulle tillsättas, för att, liksom från folkets egen sida. försl till landets försvar. godt att hafva. Det hade nu varit is uppgöra en plan Äfven det synes nu ha varit