Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1866, sida 3

Article Image
Minneslista för jordbrukare i November månad. (Ur Skaraborgs läns Hushållningssällskaps tidning.) Sedan under denna månad rotfrukts-skörden och höstplöjningen afslutats, riktas jordbrukarens uppmärksamhet på vägarnes iståndsättande och ladugårdarnes ordnande. I afseende på vägarne gäller som bestämda reglor: att icke linåta stenar större än hönsägg qvar på vägen. Alla större stenar afrakas vändas med fördel till fyllande af hålor eller andra ojemnheter eller ock nppsamlas de och bhemköras, då de sedermera med fördel kunna använ das till stensättning m. m. Om dessa stenar ligga avar, förderfva de vägen, som derigenom blir håojemn och allt utom god. n omsorgsfull spridnirg af gruset bidrager i väsendtlig mon till bildande af en god v Ett ort fel be når ofta, då eruslasset lemnas i hö på landsvä En del af gruset blir vanligen fasti n och bildar vid spridningen en ojenmhet mot det öfriga gruset. Godt grus är älv lvändigt, hvilket gör-dubbel så stor nytta, som tt använda dåligt grus, hvarmed det är omöjligt vinna god väg. Om jordtorfvor eller annat d likt nnes bland gruset, bör detta omsorgsfullt a as redan vid grustägten; men om ödakommit till landsvägen, bör det icka tillåt ligga på vägen, der det endast bidrager förderfva vägen. Deremot är det ofta stor för att från landsvägen borttaga all lös smörja, som: endast bidrager till att försvåra vägens iståndsättande. Vägen bör före grusets påförande vara nåorlunda jemnad och alla vattensamlingar utaräfda tå att vattnet med lätthet kan afrinna. Till susning är denna årstid bäst. Gruset hedl jre nder vintern, emotstår en del käl-lossningar och åstadkommer en god somma Landtmannar dessutom nu bättre till 1 ogna sig deråt. Vi i uppmana dorfi y blifva för stort hinder för vår utveckling I afseende på ladugårdarne är angeläg att gödseln har ett godt läge och att dalkeleandetr icke fär rinna bort. Läka angeläget som det någonsin kan vara att ha öfriga hus och by egnader i godt skick, är att hafva en god gödselstad. En sådan bör vara tät, härd i botten och ha ett skyddadt löge. Tätheten måste vara fullgod så att icke urinen och gödselvattnet få tillfälle bortrinna. Noga måste besinnas, att gödselvattnet innehåller gödselns dyrbaraste och lättlösligaste beståndsdelar, således dem som hastigast göra nytta. Ganska ändamålsenligt är, att Jäsga en tät jordvall omkring den ihifvande gödselhögen, betäcka botten med drjord, på hvilken gödseln dagligen jemnt utbredes, att ofvanpå gödseln dagligen sprida ett några tums lager af kalkkompost, bereda en gödselbrunn, som uppsaralar allt gödselvatten, som icke kan rymmas uti gödseln, använda detta gödselvatten anti till en bredvid liggande komposth s, eller ock jra det till något närliggande g Botten på gödselstaden bör v a stensatt, hvilket betydligt underlättar ut af gödseln. Det skyddade läget är nyttigt för att i den må få tillfälle uttarka och derigenom sk gödseln, som alltid bör bibehållas i ett ful stånd. Inuti ladugården bör utfod ; hållande till skörden, så att icke brist må under vårmånaderna. Utom det vanl ör det, att irc lika många skålp. hö dras som skörden utvisar, torde äfven betraktande att allt foder torde vara vida kraftigt än vanligt. Under alla förhållanden tillstyrka vi riklig fodring såsom enda sättet att få en god lv ärdsinkomst. Den åbergade e skadade v len bör tillgodogöras genom kreaturen, som kerligen kuuna betala den bättre än köpmannen.

23 oktober 1866, sida 3

Thumbnail