Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1866, sida 1

hade nog ändå och ville inte höra talas derom. Iycktes han vara mycket rik och soral im? frågade jag derefter, med någon I obestämd tanke på storhertigen. — Hade han många betjenter med sig och såg han sut som en adelsman? Nej, Gud bevars, mitt lam! Han såg så simpel ut som möjligt. — Du är riktigt säker att han var en engelsman ? Nej, det är jag visst inte, svarade hon. Han talade mycket besynnerligt. Visserligen kunde han vara från någon annan del af landet; men jag kan inte låta bli att tycka, att hans engelska inte föreföll riktigt natur Mina ögon föllo på böckerna. En plötslig tanke genomflög mitt hufvud. — Det är densamme som lemnade doktor Marco böckerna! utropade jag ifrigt. Spring, kära Goody spring ned och bed värden låta mig se dagboken. Jag tror säkert att jag vet hvem det är nu. Hur skall jag kunna bedja derom? sade Goody. — Ni sar skrifva det på en bit papper och — Barmhertige Gud! der ir han! — IIlvar? Hvar? Der, min älskling — der nere vid bron — med ansigtet bitåt! Jag följde rigtningen af hennes finger och såg, såsom jag redan väntat få se — professor Metz. XIX KaAPIruar. Förändringen mellan nu och då. LTor en artigt innefattar ordet Rom föga mera än vaNMarautta och Caf Greco.