Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1866, sida 1

rande. Vi hafva dagligen musik. E molto nideerole. — Jag har förstått, svarade jag. — att det är en angenäm rilleggiatura. Men — — Baden äro också sörträffliga, sade värden, — och föredragas framför många andra. Vi hedrades sista hösten af ett besök af hans helighet påfven. — För att återvända till min biljett, sade jag, beslutsamt hämmande detta ordsvall, — skulle padronen vilja göra mig den tjensten att utskrifva min räkning tills i dag; hvarefter vi, om ni behagar, kunna börja på ny räkning. Jag ämnar lemna Civita Vecchia om några dagar, för att resa till Rom, och jag önskade få någorlunda reda på hur stora utgifterna varit under min sjukdom. Värden bugade sig ånyo, såg genom sina glasögon på min biljett, vågade en misstänksam blick på Goody, som oroligt vaggade fram och tillbaka på sin stol, och sade: — Signoran önskar att få en — kopia af alla sina utgifter från den femte Januari? Alldeles. — Vi hafva aldrig brukat att kopiera gamla räkningar, sade värden; — men då detta är vår ledigaste tid, och signoran varit hos oss några veckor, skall det blifva gjordt för att tjena er. — För att tjena mig? upprepade jag leende. Han vågade ännu en blick på Goody, såg något brydd ut och sade, med en tvekan mycket olik hans förra ordsvall: — Jag misstager mig säkert, då jag tror signoran vara okunnig om att — att hen