Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1866, sida 3

5SCanaste (tågårne OlHSÅTTCS 2,90 båtitt bomull. Priset å Middl. Upland 15, d Blandade ämnen. Konstarbeten af fångar. Den danska illuterade tidningen för den 7 dennes har en vacker bildning af ett utaf granitlejonen framför storhingsbyggnaden i Kristiania samt en dylik af en agtknik, som tillhör II. M:t Konungen och är fö rdigad af en strassånge på Akershus. Till dessa bildningar har licentiaten Scharling lemnat fölande t Framför den nya storthingsbyggnaden i Kr. mia, hvilken i Augusti 1866 blef aslevererad såom färdig af arkitekt Langlet, stoltsera 2:ne lejon hvilande ställning, 32 alnar långa och 2 alnar öga, hvilka äro ett verk af den norske bildhugsaren Borch. aterialet är äkta norskt: det är sranit från Grefsen, hvilken plats ligger ungefär l mils från Kristiania. Att se groft uthuggna enfigurer är väl icke något nytt, men att se graniten behandlad af en bildhuggare med samma sorgfällighet som marmor, det är sannerligen nåsot nytt, som måhända icke egt rum alltsedan de samla egyptiernas tid. I alla fall kan jag ej påminna mig hafva sett något dylikt i det moderna Europa. Borch har vid detta företag haft åtski liga svårigheter att bekämpa, till och med skickliga bildhuggare airådde honom derifrån, men Borch var envis som en äkta norrman och genomförde också sin sak: redan i September månad 1865 blefvo lejonen uppställda. IIVad Borch förnämlivast måste vara uppmärksam på, var att skaffa behöfligt aflopp åt regn och snövatten, så att det j stannade på figurerna och sprängde dem vid blifvande frost. — Genom att använda granit har Borch erhållit ett materiel, som dels är likartadt med en del af storthings naden, dels långt biligare än det, som vanligtvis användes till dylika inder öppen himmel stående figurer, nemligen bron Granit!ejonen hafva kostat ungefär 15 af lhvi motsvarande lejon af brons sk I En annan märk ighet med de: lejon är att de äro hug le på det officiella Akershus fästning. II lunda: Redan såsom I fästningen och såg fångarne, emedan han var bekant med en sf uppsyningsmån af fångarne med de tu jernen om ha orde ht intryck på Såsom äldre glömde han ej detia intryck, men nu uppstod tillika den tanken hos honom, om han icke kunde göra något för att hjelpa dessa olyckige. Då han så en gång blef uppmä mekaniskt geni bland dem, föll det honom in, det möjligtvis kunde ligga rika konstnärsanlag dolda hos flera af dem, men som hvarken de sjelfvaj eller deras omgisning voro medvetna om, Nu visse Borch huru han . konstnär, han ville för vande talanger, som eljest på ett sorgligt sätt skulle gå förlorade. Han började lära dem att teckna, att skära, att forma trä eiler sten. Kommendantskapet såg gerna hans verksamhet och gaf honom tillåtelse att obehindradt vandra ut och in bland straffångarne. Så upprättade Borch en he och konstskola bland dem, de nödvändigaste ms rialierna gaf han dels sjelf och dels samma skrapade hos vänner och bekanta. Och han hade lädje af sina elever: on af dem blef gravör, en annan xylograf, en tredje bildhuggare o och beten af dem hafva till och med blifvit a de till industriutställningen i Stockholm, der de hafva ådragit sig mycken uppmärksamhet. Af ett utaf dessa arbeten finnes i den illustrerade tidnin-. sen en afbildning, nemligen en jagtknif med tillhörande skida, på hvilken framställts hjort . dar och andra jagtens emblemer; öfverst nung Karls porträtt anbringadt. Borch lärde tvenne af dessa straffångar att bl va stenhuggare, och de hafva efter hans anvi ning huggit de båda grantlejonen. Den ene af dessa är dömd till lifstids sangelse — den andre. har nyligen sluppit ut och uppehåller sig nu så-! som en skicklig stenhuggare, hvilket han har Borch : att tacka för. Båda hafva de visat stor flit och! ihärdighet vid arbetet. Borch började frukta, att lejonen icke skulle blifva färdiga på bestämd tid, men sångarne försäkrade: ,.jo, hr Borch, lejonen; skola nog blifva färdiga till September . . . och så höggo de, så att svetten droppade af dem, och lejonen blefvo färdiga. I Men Borch har äfven utkastat ett annat kdeskorn hos dessa sångar eller rättare sökt utveckla let, nemligen det religiösa lifvet. och äfven i har han lyckats samt har mycken glädje af sina fångar. En andlig bankett. I dessa dagar h I suiternas palats i Arlon i Belgien blifvit insislkt. Man började med en messa, höll derefter predikan och slutade med en bankett. Endast ett halft lussin lekmän bevistade ceremonien; presternas antal uppgick deremot till omkring 60. Tidningen LEcho du Luxembourg beskrifver på följande sätt iv detta presterliga gäst abud; ,,Banketten var en af de vackr. vi ha en lekmansmages erkänsla att tacka för, det vi kunna meddela våra läsare matsedeln vid denna anakoretiska måltid, som skall komma det att vattnas i munnen på alla, som ej aflagt löfte om fattigdom och försakolse: Huitres dOstende. Potage ä la tortue. Crepinettes å la Ri Saumon å la hollan Filet de beuf jardin Canneton aux olives farcies. i Filet de soles matelote normande. l Perdreanx au naturel. Sorbets au kirsch. Cålris farcis. Liövre la poivrade. Dindonneaux truftfs å lEpiscopale (2) Båcasses. Anguille au heurre Montpellier. Jambon drdenne en gele. Iomards. Päts de foie gras. Bavaroise panachMacdoine au champagne. Glaces. Fruits. — Dessert. Det behöfver ej til s, att ett så yppige bord lifvades af utsökta och gamla viner. Man talar bland andra om ett visst hvitt Tokajer, som aflockade de fromma gästerna utrop af beundran. Med ett ord, man finner af beskrifningen på dessa öfverflödande kärleksmåltider, att våra korporatio ner, våra kyrkoherdar och högvördiga bisko ännu föra ett temligen lätt och angenämt lif, trots de afskyvärda förföljelser och plundringar, för hvilka de äro föremål å de liberalas sida. Minne från Bartholomaei-natten. Den klocka, som höres klämta i första akten af Don Juan d Autriche på Theåtre Francais är en af dem, som den 24 Augusti 1572 gat signal till massackern denna bekanta natt. Under revolutionen inköptes alla klockorna från S:t Germain PAuxerrois af en gjutare vid namn Flauban, som sålde den minsta af dem till nyssnämnda teater. Med denna klocka klämtade man första gången på teatern år 1801 vid första representationen af Alex. Duvals ,,Edouard en Ecosse — landelsberättelse. London den 15 Oktober. (Från herrar Johnston. Be: rd Ro Vädret har under den