Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1866, sida 3

1T iIHIILIVI EÄLJOIH 1214111, fVL:m:) DÖärtstrsln mekanism tolf liar i rörelse, hvilka inom en utomordentligt kort tid nedmeja hela regementen. För att göra afseende på humanitetens fordringar, äro liarne så anbragta, att de endast afskära benen på fienderna. En tredje uppfinning är kolerabomben, som är synnerligen användbar vid belägringar af befästa platser. Den är fyld med ett egendomligt kemiskt ämne, som vid bombens explosion utbreder den mest intensiva koleraepidemi på en omkrets af en mil. Uppfinnarne hafva redan anlagt en fabrik för tillverkning i stort af dessa bomber; de leverera äfven på beställning typhusoch gula-feber-granater. Jemte dessa den nya tidens beundransvärda uppfinningar skall, såsom en pikant motsats, uppställas det första och enklaste menskliga krigsvapen, nemligen den klubba, hvarmed Kain slog ihjäl Abel. Egendomligt testamente. I England och Amerika, dessa fantasiens och humorns länder, förekomma ofta besynnerliga donationer. I Filadelfia dog nyligen en rik plantagegare, som lemnade efter sig följande testamente: För att visa min tacksamhet mot min Nevfoundlandshund Epaminondas och förskaffa min guvernant Betty en ränta, insätter jag henne till förmynderska och mor för min Epaminondas. Denna ränta utfaller, endast så länge min kära Epaminondas lefver. Från min död eger Betty att uppbära 75 francs om dagen. Under den sista månaden, som min kära hund lefver, skall Betty uppbära 613 francs om dagen och den dag han dör 1,250 francs i timmen. Under den sista timmen af min stackars hunds lif får hon 1,875 francs i minuten — och för den allra sista minuten 2,500 francs. Min notarie har fått uppdrag att noga vaka öfver detta testamentes verkställande. En god hjelp vid blekning af hvit tvätt. (Illustrirte Gewerbezeit. n:r 25. 1866.) I stora min der eller deras omedelbara grannskap är det oftal mycket svårt att erhålla en plats, på hvilken man kan utbreda tvätt, som behöfver blekas. Ehuru man i allmänhet nu för tiden använder s. k. blekeller fläckvatten (en lösning af underklorsyrligt natron eller underklorsyrlig kalk) till blekning af tvätt, som blifvit gul, gifves det likväl många husmödrar, som ej vilja underkasta sin tvätt behandling med nämda ämne, emedan de tro sig hafva !:. gjort den oangenäma iakttagelsen, att kläderna ; skadas deraf, och det är också alltid förhållandet, i. om icke all möjlig försigtighet användes. Ett medel, hvilket vid närvaro af ljus och luft i hög grad bidrager att hastigt bleka gulnad tvätt, och tillika har den stora fördelen att på intet sätt: verka förstörande på tyget, är terpentinolja. Vid närvaro af ljus är nemligen terpentinolja i stånd att förvandla luftens syre till ozon, hvilken har starkt blekande egenskaper; ja, man har starka! skäl för det antagandet, att gräsbleket helt och hållet grundar sig på ozons närvaro. j! Om till sista sköljvattnet sättes något terpentinolja, qvarblifver den i tygets fibrer och vid tygets torkning eger en ganska kraftig blekning rum. För att på ett passande sätt bringa terpentinoljan ö på tyget måste den vara mycket noggrannt blan-dad med vattnet, för den skull blandas 1 del ter3 ö i 1 pentinolja med ungefär 3 delar stark sprit. Det är lagom att för hvarje ämbar vatten tillsätta en full thsked af denna blandning. Tyget blötes deri, utvrides väl och hänges att torka i fria luften. Tyget är efter torkningen blekt och luktar ej det minsta af terpentinoljan, om denna-var renad och ej användts i öfverskott. En spatsertur företagen af drottning Victoria. Drottning Victoria företager ofta små utflykter till tots i trakten af Balmoral. Några dai gar efter hennes ankomst dit kom drottningen med sina damer gående på en ginväg och såg en Åvinna som arbetade ensam på en potatisåker, under det 4 4 flera arbetsredskaper lågo bredvid, antydande att hon måtte hafva medarbetare. rbetar ni alldees ensam här, goda qvinna? frågade drottningen i det hon satte sig på en trädstubbe. .Ja det är jag tvungen till, sedan de andra hafva gått sin vägk, svarade qvinnan. , Man säger att drottningen har kommit, och derför skulle de åstad och se henne. — ,Hvarför gjorde ni ej på samma! sätt? Qvinnan drog på skuldrorna. ,Jag? Hvarför skulle jag det? Jag skulle springa bort och se på drottningen? Hvad skulle det gagna till? 7 De narrarne, som hafva sprungit upp till slottet, förlora en dags arbetslön; det är hela deras vinst. Jag har ej råd till det, ty jag har fem barn att försörja. — Drottningen tog en af sina damers penningpung. tömde den i den förvånade qvinnans hand och yttrade: ,Nu kan ni berätta för edra vänner, som hafva gått upp till slottet för att få se drottningen, att drottningen varit här ute för att se dem.f De stora amerikanska tidningarnes inkomster för annonser voro sistl. år: Herald 662.000 dollars, Tribune 300,000, Times 280,000, Post 220,000, World 172,000, Journal of Commerce 168,000, Sun 100,000. Commerce Ådvertiser 77,000. Express 68,000 och Democrat 25,000 dollars. Då man ser dessa tal förstår man lätt, att t. ex. hr Bennett, egaren af Herald, låter bygga ett marTull de för detta blads kontor för en summa af I 1 mill. dollars och att det ej heller faller denne herre svårt att utbetala arvoden af 6,000 dollars pr år. I Skörden i Europa. Härom skrifves i, North British Agriculturist:: Till midten af Juli månad voro torka och stark värme mer eller mindre förherrskande öfver största delen af Europa. Efter den tiden har väderleken varit mycket ostadig, med , ofta inträffande regn, stark blåst, mycket låg värme och sällan solsken. Skörden har derigenom kommit 10 —14 dagar senare än vanligt. I England, Skotland och Irland blifver skörden. af hvete, korn och hafre under medelmåttan, om i än några trakter, såsom vestra Skotland, hafva en i vacker skörd. Potatisen gifver medelmåttig skörd, ! såframt icke potatissjukan, som här och der uppträdt, griper omkring sig. I Tyskland var rå en mogen innan den kalla, ostadiga väderleken inträffade. Hvete, korn och hafre gifva mindre än medelmåttig skörd. IIvete är på många ställen angripet af rost, och kornets qvalitet är ej heller så god som vanligt. Spanmålsproduktionen i Frankrike kommer att gifva ungefär tillräckligt till landets egen förbrukn men ingenting till utförsel, och stora spanmålsspekulationer ega derföre redan nu rum. I Italien lärer skörden vara betydligt under medelmåttan; ej heller i Portugal och Spanien erhålles medelgod skörd. I Amerika äro utsigterna för skörden utmärkt goda Pen förestående vinskörden i Rhentrakterna lär, enligt meddelanden från mellersta Tyskland komma att lemna det mest lysande resultat. I en berättelse af den 1 Oktober från Norra Baden till Augsb. Allg. Zeitung heter det: Det under de sednaste 14 dagarne ihållande varma solskenet utöfvar ett öfverraskande gynnsamt inflytande på drufvorna längs med Rhen; om samma väder står någon tid, skall vinets gvalitet också bli långt bättre än man i början af September var böjd att antaga. Redan nu återstår med afseende på qvantiteten ingenting att önska, och hvad qvaliteten beträffar, så torde den i de flesta fall kunna mäta sig med 1828, det bästa vinåter i 19:de århundradet. Drufvorna hafva nästan öfverallt uppnått en alldeles ovanlig storlek. Underrättelserna från Elsass och Rhen-Baiern öfverensstämma i detta fall med meddelandena från de andra Rhentrakterna. — — Handelsunderrättelser.