å denna teater 1,030 rdr. På Dramatiska teatern hafva gifvits 20 representationer, med en medelrecett af 697 rdr och en inkomst af 13, 944 rdr. Sammanlagda inkomsten för September månad, från den 9, var således 28,591 rdr. Medelrecetten å Dramatiska teatern under September 1865 utgjorde 648 rdr. Bland de stycken, som under början af detta spelär gifvit största inkomsterna, äro Familjen Benoiton, som gafs 7 gånger under Juli månad, med en medelrecett af 521 rdr, och 6 gånger under September, med 742 rdrs medelrecett, samt ,,Den sköna Helena, som äfvenledes gafs 7 gånger under Juli, med 776, och 4 gånger under September, med 921 rdrs medelrecett. — Litterär nyhet. Af Edouard Laboulaye, den berömde författaren till ,,Paris och Amerika, har i Paris utkommit ett nytt arbete: , Histoire des Etats Unis, i tre delar. En svensk öfversättning af detta arbete utkommer snart på hr L. J. Hiertas förlag. — ÖOfficerarnes målskjutningsförbund anställer prisskjutningar trenne dagar under Oktober månad. — Musikaliska akademien. Förliden Tisdag begynte hr Bauck de musikhistoriska föreläsningarne för denna termin. Såsom vanligt vid den s:sta såancen utfördes till en början musiknummer, hvilka icke tillhörde sjelfva ämnet för föreläsningen: neml. en chör af Vogler och en fyrhändig pianosonat, af Mozart i F dur, hvilken spelades af den skickliga pianisten fru Mathilda Wilskman och hr prof. G. Mankell. Seancen omfattade Neapolitanska skolan och dess mästare: Alessandro Scarlotti (som var kapellmästare hos drottning Kristina under hennes vistande i Rom), Leo, Durante, Pergolese m. fl. Ur den sistnämndes , Stabat sjöngs en duo af eleverna , mamsellerna Wideberg och Looström. Åhörarne voro ganska talrika. — Ångfartyget Daniel. Sednare telegram om detta fartygs förolyckande meddela inga närmare underrättelser, än att Daniels masttoppar äro synliga öfver vattnet och att däckslasten, som består af bränvin, håller på att bergas. Det grund, hvarpå Daniel stött, uppgifves ligga i Kalmarsundet N. O. med Tjälhällan i N. V. till N. — Hemmet för obotligt sjuka är nu så färdigt, att halfva antalet sjukrum stå i ordning för inflyttning; dock kommer någon sådan ej att ske förr än nästa vår. — Yygdens belöning. A.-B. berättar: För omkring tio år sedan blef en ung man anställd vid härvarande engelska beskickning som attache. Han hyrde rum på Malmskilnadsgatan af ett äldre fruntimmer, som var något kunnigt i engelska språket. Efter någon tid insjuknade den unge diplomaten och doktor Minton tillkallades. ,Kan frun åtaga sig att sköta honom med en moders omtanka och tålamod, frågade han i sitt vanliga kärfva språk. , Jag skall försöka, rade hon. , Rätt svaradt. Men pojken får troligen hjerninflammation, blir besvärlig att sköta, och kommer troligen att länge ligga till sängs. Jag vill ej veta af en sjuksköterska som bara sofver för betalningen. Doktor M. var outtröttlig i sina besök hos den sjuke. Han kom ofta sent på aftnarne. ,Frun är en god menniska, sade doktorn ofta och nickade på sitt egendomliga sätt. Andtligen blef engelsmannen så frisk, att han på doktorns tillstyrkan kunde resa till Nizza. Vid afresan gaf han sin vårdarinna ett vackert guldur. Sedermera erhöll samma fru genom doktor Mintons rekommendation ofta andra utländningar till hyresgäster. För ett par år sedan drabbades samma fru afl. den olyckan att förlora hela sitt under flera års strängt arbete samlade kapital, några tusen riksdaler, som hon insatt hos en af Stockholms största affärsmän (stadsmäklaren IIoIm?). En dag fick hon besök af doktor Minton. ,Nå är det sannt att frun förlorat sina penningar? frågade han kärft. ,Ja, det är tyvärr! sannt. Men l hvarför icke i tid taga mig till råds? Hon svarade att alla, som hon i den saken rådfört sig med, hade just tillrådt henne den åtgärd som hon vidtagit. ,Nå ja — då är frun utan förebråelse. Men huru skall frun nu reda sig? Inkomsterna aftaga väl med arbetsförmågan, kan jag förstå? Hon svarade att ingen annan utvåg fanns än att säga upp våningen och sälia möblerna. ,, Tag inga förhastade beslut, sade M. ,Jag skall återkomma om ett par davar. Han gjorde så och yttrade på sitt vanliga tvära sätt: , Frun har flera vänner än hon tror. En sådan låter nu tillställa henne 500 rdr. Men använd dem klokt. Hyresgäster skall jag skaffa henne. Innan frun hann tacka var doktor M. borta. Några dagar derefter kom han upp med en engelsk familj, som hyrde hennes rum. Hon ifrågasatte då att med den blifvande inkomsten åtminstone göra afbetalning på sin skuld till den okände välgöraren. ,Hvad förslag! inföll M. barskt, ,,det var icke lån, det var ju en gåfva. I förliden Augusti månad ankom den ofvannämnde engelsmannen till Stockholm. Han besökte sin förra vårdarinna och presenterade för henne sin unga fru. Han berättade, att doktor Minton tidigt i våras tillskrifvit honom ett bref och deri yttrat: ,Er vårdarinna här, som skötte er med så mycken omsorg, har förlorat sin lilla förmögenhet, ni är nu genom arf en rik man, och det är er pligt att lindra hennes bekymmer. Engelsmannen fullgjorde nu denna pligt och lemnade ett belopp, som fullt motsvarade den förlust som frun lidit. Det befanns att den okände välgöraren, som gifvit henne de 500 rdr, sannolikt var doktor Minton sjelf. — Om sädes-tork-rior. Hufvudstadens tidningar innehålla följande insända erinran: Som dagligen ingå reqvisitioner till hundratal om ritningar till dylika byggnader, får underteck