Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1866, sida 3

Postförbindelserna i riket. (Forts. från gårdagsnumret) I afseende å penningförsändningen med posterna anmärkes att de större remisserna, hvilka afgå under öppen rekommendation, aftagit till följd af de i sednare tider af de enskilda bankerne införda postremissvexlarne. Minskningen är dock icke betydligare, än att, då för hela riket år 1861 beloppet af de under öppen rekommendation försända medel uppgick till omkring 307,000,000, det för år 1864 belöpte sig till omkring 275,000,000, rår. Summan af de medel, som från och med år 1850 — efter assuransafgiftens införande — blifvit med: posterna befordrade, beräknas till. omkring 3.956, 000,000 rår. Postverkets förlust till följd af poströfverier och brefstölder har: för tiden 1850—1864 i medeltal utgjort 12,000 rdr om året, som motsvarar ungefärligen 23 proc. af hvad i assuransafgifter under ET tid influtit. 6 af sammanlagda assuransoch rekommendationsafgifterna samt Una on af de medel, som blifvit under öppen rekommendation fortskaffade Försändningen med posterna af mindre penningebelopp eller sådana, som i allmänhet befordras under sluten rekommendation, befinnes -— i motsats till hvad fallet var med de större penningeremisserna — vara i ett oafbrutet stigande. Denna omständighet anser generalpoststyrelsen tala för införandet — jemväl för penningeförsändningen mellan inrikes orter — af postanvisningar och postförskott å sådana mindre belopp, hvarä i allmänhet icke bankerna utfärda remissvexlar; hvarom äfven styrelsen säger sig ärna göra särskild framställning, sedan anstalter träffats för den utvexling af postanvisningar och postförskott mellan Sverge, Norge och Danmark, som stadgades genom de nästlidet år afslutade fördragen. Som det förnämsta medlet att minska poströfverierna uppgifves i öfrigt en alltmera utsträckt förening af personoch postbefordringen. Också hade redan tidigt förslag blifvit väckta om inrättande af forvagnar för fortskaffande af både post och resande. Redan år 1673 förordnades om vidtagande af nödiga åtgärder, ,på det man här i fåderneslandet icke mindre än annorstädes i verlden forderligast denna nyttigheten och fördelen må hafva att åtnjuta. I början af nästförflutna århundrade finnes också verkligen en öfverenskommelse vara träffad om underhållande genom enskild försorg af postvangsförbindelse å linien Stockholm—Ystad. Under sednaste året af Carl XII:s regering beslöts en vidtomfattande omreglering af postbefordringen, med hvilken nu äfven den vanliga gåstgifveriskjutsen borde förenas; ett förslag, hvilket dock lärer hafva med konungens död förfallit. Derefter gjordes under loppet af nästlidne ärhundrade försök att dels genom beviljande af räntefria lån, dels genom privilegiers förunnande åstadkomma underhållande för enskild räkning af diligensförbindelse å en eller annan af hufvudlinierna. Såväl vid 1810 års riksdag som äfven vid följande riksmöten gjordes ånyo framställningar om begagnande af brefposternas forslande af postvagnar, å hvilka äfven resande och paketer kunde fortskaffas. Ett försök härmed gjordes också år 1830, till en början å linien Stockholm—Ystad, med utsträckning sedermera afven till linien Ystad—Malmö-I elsingborg. Då emellertid skjutskostnaden, i förening med utgifterna för vagnars inköp och underhåll, befanns uppgå till vida högre belopp än hvad beräknadt blifvit, under det inkomsterna af passageraretrafiken lemnade endast ett jemförelsevis ringa bidrag till bekostande af diligensinrättningen, så att postverket beräknades på densamma göra en årlig förlust af omkring 10,000 riksdaler banko, hvaraf antogs följa, att ,,en paketpostinrättning, ämnad såväl till resandes fortkomst som för transport af paketer och oberoende af de allmänna skjutsanstalterna i riket, icke utan en betydligare förlust kan bedrifvas, blef vid 1834 års utgång denna diligenspost indragen. Sedermera understöddes med postmedel den för enskild räkning underhållna diligensförbindelsen Stockholm—Göteborg—Helsingborg, hvarjemte år 1850 ånyo gjordes ett försök att med brefposten förena personbefordran, då emellan Malmö och Ystad inrättades en diligens, hvilken, likväl endast under sommarmånaderna, skulle en gång i veckan framoch återgå, fortskaffad med gästgifvareskjuts. Sedan vestra stambanan blifvit från Göteborg utsträckt till Töreboda, inrättades år 1859 af postverket diligensbefordran å linierna Örebro—T boda och Göteborg—Ilelsingborg. Är 1861 beslöts att å de flesta hufvudlinierna postbefordringer skulle besörjas med diligens, och före 1864 års ut gång hade diligensförbindelse blifvit upprättad 27 nya linier, så att vid nämnda tid den väglängd hvarå en dylik fullständigare postbefordran egd rum, uppgick till omkring 400 mil. Medelprocenten af de af resande upptagna diligens platserna, hvilken för åren 1862 och 1863 uppgåt till 35, hade år 1864 ökats till 40. Af den fullständiga historiken öfver postförbin