Article Image
la och stärka sig. Detta öfverensstämmer med en annan uppgift, enligt hvilken grefve Bismarck på en förfrågan från grefve Manderström skulle förklarat, att nordslesvigska frågan är långtifrån mogen till afgörande. Emellertid torde omröstningens uppskjutande till November månad eller en ännu sednare period svårligen förorsaka någon förändring i Nordslesvigs åsigter och önskningar. — Hvad sjelfva utskottsbetänkandet angår, lemnar det en mycket vidlyftig öfversigt af slesvigholsteinska frågans utveckling efter år 1863, utan att likväl anföra några nya momenter. Om augustenburgarens arfsrätt innehåller det icke ett enda ord; hertigdömenas rätt till sjelfständighet motbevisas med det skäl, att ,,de aldrig utgjort en sjelfständig statsenhet. Såsom ytterligare skäl mot denna rätt anföres, att hertigdömena äro ur stånd att sjelfva försvara sig mot yttre anfall och att upprättandet af en duodez-stat vid Elbe är en , historisk omöjlighet, isynnerhet då tre monarkier och en fristat samtidigt upphört att existera. En rättighet att sjelfva besluta öfver sitt öde kan man omöjligen medgifva hertigdömenas innevånare, ,, enär en befolknings anspråk på att konstituera sig som stat icke räcker längre än dess förmåga att skydda sin sjelfständighet. Hvad angår den af preussiska regeringen i Pragerfreden öfvertagna förpligtelsen att låta Nordslesvigs innevånare genom omröstning bestämma, huruvida de vilja tillhöra Tyskland eller Danmark, uttalar utskottsbetänkandet det hopp att man skall kunna komma ifrån denna förpligtelse (sic!), enär ingenting ännu är afgjordt om gränsen eller tidpunkten för omröstningen, eller att denna åtminstone skall blifva inskränkt till hertigdömets nordligaste distrikter. . ÖSTERRIKE. Viceamiral Tegetthoff, segraren vid Lissa, företager på kejsarens önskan en 6 månaders resa till Frankrike, England och Nordamerika, för att vinna närmare bekantskap med dervarande marininrättningar och nyaste uppfinningar i sjöartilleriet. Efter Tegetthoffs hemkomst skola ansenliga befästningsarbeten företagas och nya krigshamnar anläggas vid Adriatiska hafvet. I början af innevarande månad skall en österrikisk eskader afgå till de grekiska farvattnen, der flera österrikiska örlogsfartyg redan äro stationerade. ITALIEN. Den allmänna omröstningen kommer att försiggå i Venetien den 14 dennes; den fråga, som ställes till besvarande af detta lands allmänna mening, lyder sålunda: , Viljen I tillhöra konung Victor Emanuel II:s, konung af Italien, och hans rättmätige efterträdares konstitutionella monarki? Ett nu utkommet kungligt dekret förordnar om de frivilliga kårernas upplösving. Senaten skall döma öfver de anklagelser, som blifvit gjorda mot amiral Persano. Allt flera bevis förekomma, det de svarta på Sicilien framkallat de sednaste oroligheterna der. Bland de i Palermo arresterade befinna sig många prester och munkar, hvilka gripits med vapen i hand. De vilseledda upproriska hoparne kämpade under ropet: ,,Lefve republiken! Lefve den heliga Rosalia! Den heliga Rosalia är Palermos skyddshelgon, och de flesta af insurgenternas fanor voro svarta med röda kors, eller också försedda med helgonets bild. Det kungliga palatset togs först efter en långvarig och hårdnackad strid af renadierer, bersaglierer och marintrupper. Jnder denna strid blefvo icke mindre än 12 officerare sårade. De rebelliska proklamationerna hade underskrifter af prins Luiguaglossa som president i provisoriska regeringen, af prins Montellone, baron Riso, m. fl. Man påstår, att de flesta af underskrifterna äro förfalskade. Municipalitetet i Palermo skall afgifva en adress till konungen, hvaruti, i befolkningens namn, det uttalar sitt ogillande öfver de timade oordningarne. De ånyo förekomna ryktena, att den helige fadren skulle lemna Rom, då de franska trupperna aftåga, förnekas af , Memorial diplomatique, som yttrar: ,,Det är ganska bestämdt, att Pius IX för kejsar Napoleon låtit förklara, det han var fast besluten att efter franska truppernas aftåg icke lemna Rom, utan att han, i förtroende till Guds allmakt och Frankrikes skydd, skall afvakta alla eventualiteter vid foten af apostelns graf. Kejsaren har uppdragit den påflige nuntien i Paris att gifva den helige fadren den högtidligaste försäkran, att Frankrikes skydd icke skall fattas ho

4 oktober 1866, sida 2

Thumbnail