män erkänsla inom detta samhålle, der han lefva och arbetat i trettiosju år. Synnerligen stora förtjenster har den aflidne om fattigvården, i hvars direktion han i många år satt ordförande. Allmänt erkännes, att ingen passat bättre sör denna plats än han. Den noga personliga bekantskap han genom sin mångåriga presterliga verksamhoi härstädes förvärfvat om de hjelpsökandes ställningar och förhållanden, förekom för det mesta — hvad utan en dylik bekantskap det ofta är hard nära omöjligt att förekomma — att blotta lättjar och liderligheten fick tränga sig fram till ett understöd, som bör lemnas endast det verkliga behofvet; också är det ett faktum, att kostnaderna för fattigvården aldrig varit så billiga, som unde denna förvaltning. Och ändock var den aflidne i ordets egentliga mening de fattiges vän och vi tillägga, de fattiges prest. Hvem hade deras förtroende såsom han: IlIvem var det om icke han, som vid inträffade sjukdomar, dödsfall och andra olyckor inträdde i deras hyddor såsom tröstaren och hjelparen? Mar tror sig känna, att rika och v rande personer inom samhället icke sällan för sådana ändamål lade betydliga medel i hans hand, och svårliger kunde dylika medel läggas i bättre händer. Vid Kyrkoherderal at Frösthult och Hernevi församlingar den 16 September erhöll komminister A. R. Envall de flesta rösterna. — Söderhamn. Kolerarapporten från den 17 till den 30 September upptager: insjuknade 9. döde 3, tillfrisknade 3. qvarliggande 3 personer. — Kristianstad. Landstinget. Vid lan lstinget i Kristianstad har fråga varit före om en landtbruksbank. Den tör frågans förberedande behandling nedsatta komitcen hade afgifvit ett betänkande, hvaraf framgick, det komitcen ansåg denna låneinrättning böra omfatta hela Skåne. En komits af högst 7 och minst 5 personer borde utses, hvilken skulle utfärda inbjudning till teckning at aktier i den föreslagna inrättningen samt, då någorlunda tillräckligt antal aktier blifvit tecknade, sammankalla tecknarne till bolagsstämma. Afven upplästes ett projekt till stiftande af en sörlagsaktiebank, hvilken bland annatskulle lemna lån mot säkerhet af spanmål, jern och trä m. m. — Westervik. En elgjagt. Till Westerviks Veckoblad skrifves: På morgonen den 21 Sept. såg man i Skärrstad by en elg betande på ett klöfvergärde. En dräng började genast eftersätta djuret med den påföljd, att detsamma begaf sig i sjön Krön, Ufter att ha simmat en stund begaf sig elgen åter på det torra, ande stranden af sjön ett längre stycke. Sedan djuret inkommit på Södra Wi bys egor och flera personer tillkommit, hvilka med ettohyggligt skrik förföljde detsamma, begaf det ; slutligen ånyo i sjön sökande undkomma sina följare. Men ödet hade annorlunda beslutat. Genom det myckna skrikandet å motsatta stranden hade folket och husbonden vid det midt emot belägna hemmanet Suna blifvit uppmärksamma på att något ovanligt var å färde, och snart fick man se det ståtliga djuret simmande midt uti sjön. Några personer kastade sig genast i två ckor, rodde med all fart för att hinna fram om djuret innan det nådde landet, och här voro ögonblicken dyrbara. Det högbenta djuret hade redan börjat vada på bottnen, utan att ekorna kunnat hinna framom. Elgen träffade åter på ett djupare vatten och simmade ånyo, då i detsamma en eka vände straxt framom den, så att han åter sökte sin räddning på djupet, vändande genast utåt fjärden. Sedan den från Södra Wi-stranden kommande ekan med dess 3:ne personer hunnit fram, roddes fort med en farkost på hvardera sidan om elgen. Djuret började, efter så mycken ansträngning att tröttna, hvarför roddarne efter ytterligare ansträngning fasttogo detsamma på det sätt, att en man i hvardera ekan fattade uti dess ofantligt stora öron, och såunda rodde med djuret mellan ekorna till S. Wi stranden. Det var emellertid temligen äfventy att för j sålunda. då dess för voro i små, gamla brädekor och icke hade ens en repstump till d asthållande. Vid framkomsten till strand hade djuret redan aflidit. drogs upp på and och stacks genast för blodens aftappning, samt befanns vara en tjur, förmodligen en fjolkalf, emedan hornen högst obetydligt voro utväxta. Djuret lemnade 14 11. kött. Så blef detta stora djur fångadt utan att något vapen användts till dess fälande. I Lördags hade mani skogsbygden i S. Wi socken sett en ofantligt stor elgko, hvilken helt makligt passerat förbi en mötande person. — Malmö. Vid auktion på afvelsdjur Thorsdag försåldes 2:ne korthor tjurar för 1.200 rår och en qviga af samma ras för 500 rår, till stamholländeri Isen ; samt 1 yshiretjur för 300 rdr till enskild person. De nämnda djuren voro ett år gamla sistl. vår. Tvenne korthornstjurar blefvo deremot osålde, och inropades för de åsatta minimiprisen af 500 och 600 rår, af institutets styrelse för att under hand förid