Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1866, sida 3

hvarföre alla aflägsnade sig på en stund, för at vidtaga nödiga åtgärder häremot, — men då d återkommo — hvilken ovanlig förändring hade ickdå försiggått! flickan hade framfödt ett raskt slicke barn, som hon nu med glädjestrålande anlete de för de närvarande, hvilka naturligtvis blefv högst förbluffade. Hon var nu fullkomligt sansad och med en hänförelse, som blott en moder ka känna, bar hon det, utan att vackla, eller röja min sta tecken till svaghet, till en f. d. slussy stad, hvarest hon ade sin önskan som möjligt så ar met. Skjuts ans , ter den unga modren sielf tog sitt barn, väl om bonadt, i sin famn, och då de framkommo till hen nes fädernehem, blef fadren högeligen glad vit åsynen af den lilla verldsmedborgarinnan, utbristan. de: Kors hvad det var roligt, att din resa gicl så lyckligt; skada att Jonas, din fästman ick följde med hem. Den unga modren och barnet m. bra; och svårligen torde man kunna uppge ett lik. artadt exempel på qvinlig styrka. Tunneln genom Alperna är nu nästan half färdig. Hela längden af genomborrningen är 36,44 fot eller öfver en svensk och häraf var intil den 1 Juli d. å. utgräfdt 17,400 fot, hvaraf 10, 434 fot på den italienska och resten på franska sidar hvarest till följd af markens och bergens beskaf fenhet gräfningen ej gått så fort som på ant sidan. De utgräfda sträckorna äro dertill nästa fullständigt förseddda med erforderligt mur-oc! timmerarbete. Under sednare året har utgräft 4,125 fot, och antager man, att om arbetet framdeles framskrider i samma förhållande, så kommel det ej att dröja mer än 5 år innan arbetet blifvei färdigt. Både italienska och franska regeringarne drifva med all kraft på arbetet, men för varande går det sakta, emedan man påträffa och nu sysselsätter med genomborrrandet a ett ofantligt hårdt qvartslager af 1,200 fots tjock. lek, hvaraf man genombrutit ungefär hälften. Jakob Stämpfli, den bekante chefen för de demckratiska partiet i Schweiz, ankom i Thorsdags till Köpenhamn för angelägenheters skull som lära stå i samband med Carlös hamnplan Stämpfli, bondson från kantonen Bern, födde 1520, blef efter slutade juridiska studier advoka 1843, öfvertog två år sednare redaktionen af der radikala Berner-Zeitung och spelade trån dennr tid en framstående politisk roll. År 1846 ble han finansminister, i hvilken egenskap han med stor talang genomförde en följd af vigtiga reförmer, Under inbördeskriget med det s. k. Sonderbund var han Edsförbundets krigsskattmästare och utvecklade äfven i denna befattning stor dug lighet. År 1849 blef han regeringspresident kantonen Bern och följande året president i förbunds-representationens nedre kammare. Företrädesvis från 1556 är hans namn bekant, då han såsom förbundsrådets president med energi och fasthet ledde Schweiz politik i striden med Preussen om Neufchåtel. För närvarande är Stämpfi direktör för Banque federale i Bern, en af roeynblikens största bankinrättningar. (A.-B.)