Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1866, sida 2

till vårt hotell. Du måste se min man och tycka om honom för min skull. — Gud välsigne honom! sade Goody. — Och omsider, då vi bosatt oss på Broomhill, skall du komma till mig, kära Goody, och aldrig, aldrig mera lemna mig! — Om jag bara finge lefva tills jag kan få sköta en annan liten Barbara! stammade Goody, med förklädssnibben för ögonen. — Nu farväl tills i morgon! Hon omsamnade mig åter, men föreföll fvad, att då jag var halfvägs nere på gården, vände jag om och upprepade: — Endast tills i morgon, kom ihåg det! — Kanhända, mitt lam. Kanhända, snyftade hon, men det käns som om morgon aldrig skulle bli. Det förefaller mig som om jag aldrig skulle återse er. Men jag viftade med handen och skyndade bort, och hon stod och såg efter mig så länge hon kunde se mig. mig så bedr (Forts.)