Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1866, sida 3

. Finland. Tryckfrihets-åtal. Helsingfors Dagblad för den 21 September har blifvit belagd med seqvester samt tidningens utgifvare, kapt. Lagerborg, instämd för rätta, med anledning af en biografi öfver v. Bismarck, hemtad ur Ny Illustrerad Tidning. Det finska bladet hade låtit af förbiseende inflyta ett deri förekommande, för Ryssland kränkande uttryck. IIVilket detta uttryck varit, känner man ännu ej, men då vi i den nämnda biografien läsa en mellanmening: att Preussen låtit begagna sig såsom , bödelsdräng åt Rysslaud i striden mot den polska rörelsen, så är det förmodligen dessa ord, som vållat förargelsen. Det är dock mycket lätt att inse, det den finska tidningen aldrig infört ett sådant uttryck annat än genom. förbiseende. — En eftertänklig historia. Från Wiborg skrifves: Thorsdagen den 23 Angusti nära afto omningen hade 1 jkar, hvilka å M sockens ky le efter ha en öppen graf tyc qvidande läte eller stönande. Man tänke sig deras. förskräckelse. De sprungo till socknestugan, der de underrättade eldaren och landthandlanden Kyander, som händelsevis befunno sig å stället. om hvad de hört. Dessa affärdade genast bud till den närbelägna prestgården, men begåfvo sig emellertid till kyrkogården. Te hade vid grafkanten och i grafven, dit de nedstigit, hvarest, förutom redan jordfästade och med mull betäckta kistor, funnits venne smärre dylika, tydligen hört lätet, men beklagligtvis icke skridit till öppnandet af kistorna förrän prosten von Phaler, som råkat vara hemma och oförtöfvadt begifvit sig å väg, anländt, då ljudet ifrån grafven emellertid upphört. Man öppnade nu först den större af kistorna; den innehöll ett redan stinkande lik. Man öppnade derefter den andra, mindre kistan — den innehöll ett gossebarn, som väl icke varit varmt, men haft öppna ögon, frisk färg och mjuka leder. Barnets ställning hade för öfrigt varit orubbad, men ansigtet varit vändt åt sidan. Kistan hade icke varit så tät, att qväfning deraf bordt kunna åstadkommas. I socknestugan, dit kistan med dess innehåll burits, hade mjölk uppvärmts och serskilda andra medel användts till barnets vederfående. Men förgäfves; och följande morgon hade tecken till förvandling visat sig å liket. Polisundersökningen har utredt: att barnets moder varit en fattig inhysesqvinna från Paljakka by af littis socken; att gossen den 20 Aug. dött af koppor, vid halftannat års ålder; attliket i afseende å jordfästning d. 22 å kärra hemtats till Mäntyharju kyrkogård, som låge betydligt närmare än egen kyrka; att svepningen varit så snygg och ordentlig som i thy fall begäras kunde; och att några vidare misstänkliga omständigheter icke förekomme. D:r Flodin, som d. 3 sistl. Sept. å liket anställt medikolegal besigtning. har attesterat att barnet dött af qväfning, men icke kunnat bestämma när sådant skett. Dessa fakta äro kända. Målet beror nu å Jaga undersökning. Vi hafva hört läkare emot möjligheten af gossens skendöd invända att qväfning kan följa äfven afkoppor. Andra hafva framkastat förmodan att det ifrån grafven hörda lätet möjligen varit endast en grodas qväkande. Dock har ingen af de vid tillfället närvarande sett någon groda i grafven. Vare nu allt härmed buru som helst; och undersökningen om gossens död må i sinom tid utfalla huru den vill: omständigheterna hä vidlag är dock af den beskaffenhet att det torde bli omöjligt med fullkomlig evidens hörutinnan utleta sanning. Den tanken ör emellertid pinsam, för!ärlig. att en menniska skall kunna begraffas innan hon är död. Billigheten synes ock å ena sidan böra medgifva rättigheten att i närmaste kyrkogård graflägga ett lik; men konseqvenserna deraf kunna å andra sidan blifva alltför vådliga. RDR ERE