Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1866, sida 3

pe 91— Red:n af Handelstidningen har ej velat vägra plats för efterföljande insända uppsats: Då redaktionen för tidningen Förpostentillkännagifvit, att denna tidn ng af omständigheterpå obestämd tid icke kommer att utgifvas och således ej är i tillfälle att intaga genmälen på uppsatser, som dess sednast utkomna N:o innehåller, får jag hos redaktionen för Göteborgs Handelsseka Sjöfarts-Tidning anhålla om plats för söljande: I tidningen ,.Förposten för d. 29 nästlidne Aug. förekom en artikel under rubrik: , Den som ej ser upp med ögonen, får se upp med pungen? i anledning af ett af kapt. C. J. Stillström i Majorna den 6 sistl. April å en af mig förrättad auktion gjordt inrop af skonertgaleasen ,,Johannes. De uppgifter, som i denna artikel förekommo. sade redaktionen sig hafva erhållit af en ,.trovärd person. Men troligen anser redaktionen det sv som de hrr, mot hvilka anmärkningarne i 1:sta artikeln ensamt voro riktade, i nämnde tidning för d. 8 d:s derpå afgåfvo, så upplysande, att den ,,trovärdige ej mer kunde åberopas, ty i . 2:dra artikeln, som i Förposten för den 19 dennes förekommer, uppträder redaktionen som sin egen målsman och riktar då sina anmärkningar äfven mot mig. Dessa anmärkningar äro visserligen af den beskaffenhet och framställda på ett sådant sätt, att de ej förtjena något svar, men jag vill likväl taga ,,Förpostens redaktion ur den villfarelsen, att protokollet, som fördes öfver ifrågavarande auktion, ej skulle ,,ega vitsord-, ty då kapt. Stillström, ehuru han anmält protest och tagit besigtning å fartyget, just på grund af samma protokoll af konungens befallningshafvande i Göteborg genom utslag af den 22 Maj blef ålagd att genast betala det af honom inropade fartyget, och kapt. Stillströms hos Göta hofrätt deröfver anförda besvär ej ledde till någon förändring, följer deraf, att auktionsprotokollet är lagligen stadfästadt. Dessutom borde väl den omständigheten att nämnde protokoll är underskrifvet af fyra vid auktionen närvarande vittnen, som intygat dess riktighet, hvilket ena vittnet inför Göteborgs rådhusrätt den 19 och 22 dennes med ed styrkt, kunna, för den som eger någon uppfattningsförmåga, göra begripligt, huruvida dokumentet kan anses ,.ega vitsord eller icke. Jag vet ej, med hvad rättighet och känner ej hvilka fördelar Förpostensredaktion har af att inblanda mig i denna sak. Nog förefalier det bra besynnerligt, då det endast fordras sundt förnuft att begripa, det jag såsom auktionsförrättare icke mer hvarken i moraliskt eller juridiskt hänseende nu har det ringaste att göra med denna affär, enär fartyget af mig annonserades till försäljning efter de uppgifter jag fått med tydligt tillkännagifvande, krar det fanns att bese, samt vid auktionstillfället utropades och såldes i det skick det då befanns, utan afseende på dess mer eller mindre goda beskaffenhet. Ått några uppgifter af mig ej inverkat på kapt. Stillströms handlingssätt, är så mycket säkrare som han, innan auktionen företogs, på fråga till mig, hvad värde fartyget kunde ega, fick det besked, att jag derom ej kunde upplysa, emedan jag ej närmare kände fartyget, hvilket allt inför Göteborgs rådhusrätt blifvit med vittnesed styrkt; och således kan jag, sedan auktionen är fastställd, aldra minst hafva något att skaffa med den emellan köparen och säljarne nu ifrågavarande tvist om fartygets reparationer. Den lindrigast sagdt löjliga anmärkningen att jag natten emellan den 5 och 6 April med farty get skulle harva företagit en ,,extra resa gifver mig endast anledning fråga, om ej i stället kapt. S. samma natt kan anses hafva varit ute på någon ,extra tur, då han dagen derefter kunde hafva så liten reda på sig sjelf, att han å en offentlig auktion upprepade gånger gjorde anbud å ett fartyg, som han troligtvis ej var spekulant på, enär han, efter hvad han sedan påstått, icke kände det och ej ens gjort sig besväret att bese samma, ehuru det en lång tid förut till påseende för köpare legat här på rivieret samt det dessutom visat sig, att, då enligt ofvan åberoende utslag utmätning hos honom skulle företagas å hans lösöre, der saknades tillgång att betala auktionsinropet, och han nu, sedan han blifvit hvad man kallar ångerköpt, genom både rättegångar och tidningsartiklar trakasserar så väl mig som säljarne. Slutligen får jag upplysa, att jag vidare ej inlåter mig i något svaromål på flera artiklar af samma beskaffenhet och aldraminst mot spaltfyllnader i tidningen ,,Förposten. Göteborg d. 24 Sept. 1866. 4. I. Noren. A Ls Ru