Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1866, sida 2

Dagens post. TYSKLAND. Den andra dagen af de preussiska truppernas triumf-intäg i Berlin liknade temligen den första. Ehuru väderleken icke var gynnsam, voro ofantliga folkmassor äfven nu i rörelse för att betrakta skådespelet. Medan intäget förbereddes, samlade sig deputationer från de dagen törut intågade trupperna med sina fanor och standarer kring ett altar i ,Lustgarten, som var dekoreradt såsom ett jettestort tempel. Till dessa deputationer sällade sig etter slutad defilering utvalda afdelningar från de samma dag anlända trupperna med deras fanor. När konungen med sin svit kl. 1 anlände till Lustgarten, erbjöd detta ställe en lysande anblick. På de utefter slottets långsida byggda tribunerna var en högtidsklädd publik samlad; på ett altar, upprättadt framför en jettestor bild af Borussia, såg man presterskapet; vid altarets fot var en altan för den kungliga familjen, de främmande furstarne, statsministrarne (utom grefve Bismarck), de kommenderande generalerna, Rysslands och Italiens militärfullmäktige samt italienske gesandten. På motsatta sidan hade man placerat de sårade. Väldiga tribuner på altarets norra sida voro besatta af landtdagens ledamöter, stadskorporationerna, samt en af alla regementers musikkårer sammansatt orkester och 500 sångare. Hela den öfriga vidsträckta platsen till slottsbryggan och museum fylldes af de truppafdelningar, hvilkas fanor voro samlade kring altaret. Tyghusplatsen, operaplatsen och Sigesstrasse, som bildade ett ovanligt storartadt perspektiv, betäcktes af oräkneliga åskådare. Gudstjensten började kl. 1!(, med afsjungandet af psalmen: Vår Gud är oss en väldig borg. Fältpresten Thielen höll derefter från altaret en kort predikan, hvarefter de 500 sångarne sjöngo Te Deum, ackompagnerade af den väldiga orkestern. Härunder ringde samtliga kyrkoklockorna och på afstånd dånade artillerisalvor. En bön och åter en kort sång afslöt festen. Om aftonen var hela Berlin på det prakfullaste ekläreradt, och man såg en massa transparenter med mer eller mindre ,, witziga inskrifter. Konung Wilhelm uttärdade d. 22 Sept. en amnesti för politiska förbrytare. FRANKRIKE. Från Paris skrifves: ,Det är icke omöjligt, att kejsaren af Mexiko skall inträffa i Europa redan den 15 November. I eljest väl underrättade kretsar försäkrar man nemligen, att de beslut, som franska regeringen fattat och hvilkas första konseqvens gaf sig tillkänna deruti, att de till betalning förfallna räntorna å de mexikanska lånen icke betaltes, äro så beskaffade, att kejsar Maximilian, sedan han blifvit dem delgifven, genast skall nedlägga sin krona. Att de den 1:sta Oktober förfallna mexikanska liqviderna icke honoreras, har — ehuru det var väntadt -— gjort ett obehagligt intryck. De mexikanska obligationer, som redan förut stodo lågt, föllo genast 30 francs. Innehafvarne af dessa obligationer utgöras till största delen af mindre kapitalister, handtverkare, portidrer, arbetsfolk m. fl. och det timade missödet har hos dem väckt mycken bestörtning. De yttra öppet sin harm mot dem, som dragit dem in i dessa förlustbringande spekulationer. TURKIET. Ett officielt telegram meddelar, att de kandiotiska insurgenterna, anförda af en grekisk officer, hade anfallit den turkiskegyptiska armöen från alla fyra sidorna, samt att sistnämnde armå blifvit totalt slagen och förlorat 3,000 man. Paschan och hans soldater räddade sig genom afslutandet af en konvention. Generalguvernören på Kandia har beslutat en allmän beväpning af turkarne på ön. Danmark.