Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1866, sida 3

Blandade ämnen. Märkvärdig altartasla. Om altartaflan i Ljaslals kyrka berättar en brefskrifvare till D. Alleh.: Ljusdals kyrka i Helsingland finnes en altartafic som är serdeles vacker och egendomlig. Den utgöres af ett slags skåp (ehuru dörrarne numera äro borttagna), sönderdeladt i 9 rutor, af hvilka den öfversta i mellersta raden skjuter upp ötver de andra. I hvardera af rutorna är framställd någon tilldragelse ur Kristi lefnadshistoria, och de figurer, som dervid föreställas, äro fristående, utmärkt väl skurna i trä samt starkt förgylda. Om denna altartafla berättar traditionen, att den af någon rik och mäktig person var skänkt till Trondhjems kyrka. Den skulle forslas dit upp landvägen, och allt hade gått lyckligt och väl ända i Å era öfj förmås rå vidare. Man gjorde alla möjliga försök att drifva dem framåt, men förgäfves. Då beslöto forbönderna, som deruti sågo ett junderverk och ett tecken att den heliga taflan ej fick föras vidare, att uppsätta den i Ljusdals kyrka, och der har den ock blifvit hängande. Sen upptäckt. I en tysk tidning läses: Vid Neuwerk i Elbeflodens utlopp i Nordsjön har den 5 Augusti påträffats en champagneflaska, som ter utseendet legat uti vattnet många år, emedan flaskan var mycket beväxt med gräs, skal och långhalsar. Sedan man öppnat flaskan, fann man deruti ett papper, som med mycken möda, men dock i oskadadt tillstånd, framtogs, hvarå med blyerts var skrifvet följande på ena sidan: an boord van de hollandsche schip Marinus Andries op 12 December 1832, heevige stormen by de Kaap. Schip heel lek, denken vergaan(..ombord på holländska skeppet Marinus Andries den 12 December 1832, under häftig storm vid Kap. Skeppet svårt läck, vi befara att fö och på andra sidan: ,,Jan Soetenwinke framgår, att om detta skepp, som nyss! spårlöst försvann, har man först nu fått underättelse, som bekräftar dess undergång. I vetenskapligt intresse bör det för forskaren vara särdeles intressant, huru denna butelj blifvit genom hafsströmmarna ända från Goda Hoppsudden, utanför hvilken den utkastats, förd så långt uppåt Norden under en följd af 34 år. H3m3nnn3nn3 —