svar, som srån de utsedde riksdagsmännen ir gingo: hvaremellertid hr ordföranden för sin egen del förklarade, att han med tacksamhet emottog och efter bästa förmåge ville fullgöra det honom sålunda meddelade förtroendeuppdrag. Jemlikt 3 kap. 14 8 af det för Göteborgs och Bohusläns sparbank gällande reglemente förekom länssparbankens ordinarie årssammankomst, hvarvid först föredrogs handlanden Christian Larssons i Grössby sedan sistlidet landsting hvilande förslag till ändring i sparbanksreglementet, att till 12 8 skulle, efter orden: eger komittn att dessa från hufvudkontoret reqvirera!, införas ett tillägg af följande innehåll: Skulle räkningsinnehafvare, som gjort in sättning hos sparbankens komitö, behörigen kunna uppsäga och uttaga sina medel a huft udkontoret, vare derlill berä ttigade. Under öfverläganingen härom vidhöll motionären slag, men då genom misskrifning i protok ollet skulle. influtit ordet , behö dvlmligenar föreslog motionären tt ändrir get, med iakttagen rättelse häraf. måtte ytterligare hvilande till nästa landsting, hvaremot, och sedan andra ledamöter af tinget, hvilka tillika vore ledamöter af sparbanksdirektion, upplyst, att direktionen i förekommande fall icke vägrat insättare i komitterna att å hufvudkontoret uttaga sina medel, af åtskilliga ledamöter yrkades afslag å ändringsförslaget. På derom framställda propositioner beslöt landstinget, utan votering, att ifrågavarande ändring 3sförslag ej skulle förklaras hvilande till nästa landsting, utan blef det hvilande förslaget förkastadt. Härefter upplästes den af revisorerne för sistlidet års räkenskaper afgifna berättelse äfvensom direktionens förklaring öfver densamma. Efter upplisandet beslöt landstinget dels att revisorernas förslag, det landstinget skulle inbåtala såväl sparbankens skuld till hushålln.-sällskapet, 3000 rdr rmt, som ock den derutöfver under året uppkomna brist, 819 rdr 62 öre, på de vid nästlidet års landsting omförmälda grunder, ej skulle till någon landstingets åtgärd föranleda, utan berörde skuld och brist tillsvidare balanseras, och dels, då någon anmärkning emot räkenskaperna eller förvaltningen ej förekommit, att tacksam och fullständig decharge direktionen beviljas. Slutligen utsågos medelst val genom slutna sedlar: dels samtlige afgångne ledamöter i direktionen, kaptenen A. G. v. Holten, kaptenen P. Virgin, kronofogden L. J. Hedenskog, stadsmäklaren H. V. Ström, öfverskulten Alfr. Almen och vice härad-höfd. Frans Alimn att i direktionen ånyo ingå; dels till suppleanter i direktionen förutvarande suppleanterna, grosshandl:ne Aug. Röhss, Patrik Billqvist, Jakob Rubensson och P. Welin, vice häradshöfd. A. Lötmark, fabrikören A. Lampe, apotekaren A. Holmberg, handlma L. A. Pettersson j:r och H. Ahlberg, mantalskommissarien C. F. Jansson, fabrikören J. A. Boman ooh handlanden M. O. Gädda; dels till revisorer för innevarande års räkenskaper, possessionaten H. Schmidt, förvaltaren Ekman i Mölndahl och förre riksdagsmannen Erik Christensson i Tingstad; och dels till revisors-suppleanter, fabriksidkaren O. Hasselgren i Mölndahl och landtbrukaren Carl Nilsson i Höga. Föredrogs possessionaten Schmidts förslag om ändring i reglementet för Skyddsföreningen mot verkan af hagelskada. Efter motionens uppläsande erhöll motionären först ordet samt vidhöll sitt yrkande om nedsättande af en komitå för omarbetning af reglementet, men förklarade derjemte, då han ansåg föreningen nyttig samt fruktade att det vilkorliga förslaget derom, att det skulle lemnas åt hvarje jordbrukares fria vilja att i föreningen ingå eller icke, möjligen skulle kunna leda till föreningens upplösning, att han återkallade sistberörde förslag om syftet med den föreslagna ändringen. Vice ordföranden, som härefter eerhöll ordet. tillstyrkte deremot bifall till motionärens för just såvidt detsamma medgaf frihet åt hvarje jordbrukare att uti föreningen ingå eller icke, samt upptog, vid det förhållande att motionären uti denna del återkallat förslaget, detsamma såsom sin egen motion, hvaraf, om den vunne landstingets bifall, vice ordföranden ansåg pätagligen följa, att skyddsfören ngen blefve ett frivilligt bolag, derför landstinget ej med befogenhet kunde stadga något reglemente, i anledning hvaraf vice ord randen yrkade att förslaget om komites neds tande borde förfalla. Under den öfverläggning, som härefter uppstod, förordades af åtskilliga ledamöter bifall till motionärens förslag om nedsättande af en komits för omarbetning af reglementet, deruti de dock ansågo, att den uti 2: :dra uttalade grundsats om skyldighet för hvarje jordbrukare att uti föreningen f ingå nödvändigt måste bibehållas, emedan eljest 3 den nyttiga föreningens upplösning vore att emotse, hvaremot åtskilliga andra ledamöter instämde j uti de af vice ordföranden framställda förslag. 1 1 8 ätSedan öfverläggningen förklarats slutad, framställde herr ordföranden proposition, huruvida landstinget biföll motionärens förslag om nedsättande af en komitö att it