Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1866, sida 3

lÖöÖrst Frankrike och reste deretter till Amerika. Här rymde han från det fartyg, med hvilket han gjort ofverresan, samt styrde kosa till Michigan, der han qvarstannade någon tid, förtjenande sitt uppehälle genom arbete. Omsider begaf han sig åter till sjös, och tog hyra på ett fartyg, som var destineradt till Norge. Vid framkomsten rymde han äfven från detta fartyg och vandrade inåt landet, der han sällade sig till en positivspelare, som förutom sitt instrument äfven egde en panorama, hvilken i byarna på landsbygden förevisades. Denne, hvars namn var Nils Tjernberg, hade en dag yttrat sig vilja sluta upp med ,rörelsen och töreslagit Holmsten att öfvertaga densamma samt att köpa både panoraman och positivet, hvilket förslag af Holmsten genast antagits. ,På köpet erhöll han Tjernbergs pass och , betyg, och liqvid afsändes till den sistnämnde, enligt öfverenskommelse, allteftersom Holmsten af omständigheterna sattes i tillfälle dertill. Han antog nu namnet Tjernberg och förde ett kringvandrande lif, uppehållande sig än i Norge, än i Sverge, samt kom omsider, i Februari 1857, till Falun, der han för deltagande i ett slagsmål och andra våldsamma uppträden dömdes till fängelse vid vatten och bröd. Sedan han blifvit frigifven, återtog han sitt förra näringsfång. Medan han sålunda dref omkring i landet, fördes hans steg, sommaren 1861, ännu en gång till Kopparbergs län, der han uppehöll sig stundom i Österoch stundom i Westerdalarne. Härunder häktades han, på grund af en från Westernorrlands län utfärdad efterlysning, i Augusti månad i Jerna. Då den häktade skulle till Falun inforslas, hade han i närheten af Smedsbo beredt sig tillfälle att rymma från fångföraren. Härvid hade tillgått sålunda: sedan de stannat på ett ställe i skogen, för att hvila, hade fångföraren spännt hästen från kärran och begifvit sig ett stycke å sido, för att vattna honom; under tiden anlände till stället en ,,rysk kossack-, vid namn Carlsson, hvilken äfven var po elare. Denne hade nu i hånande ton förebrått Tjernberg (Holmsten), att han icke begagnade sig af det öppet stående tillfallet att rymma. Då nu fångföraren återkom, hvarvid Carlsson gick å sido, begärde Tjernberg att få aflägsna sig, för att tillfredsställa ett naturbehof, hvilken begäran äfven bifölls. Så fort sig göra lät begaf han sig nu inåt skogen, samt försökte att med en sten slå sönder låset till fotbojorna, hvilket dock icke ville lyckas. Emellertid infann sig snart Carlson, som fi ur sin ficka upptog en nyckel och dermed försökte att öppna låset; men då icke heller detta försök kröntes med framgång, förenade de sina bemödanden och omsider blef Tjernberg från sitt fängsel befriad. Nu begaf han sig öfver Bergsgården uppått Dalarne och derifrån vidare till Norge. Efter ett års förlopp ånyo återvändande till Sverge, hade han at ett gammalt tidningsblad erfarit, att fångföraren Jernell blifvit mördad, samt att han, Tjernberg, vore allmänneligen efterlyst, såsom misstänkt att hafva at mordet. Af denna anledning ansåg han för bäst att förändra sitt namn samt kallade sig nu Billmark. Slutligen hade han för i NorrJand begånget tjufnadsbrott blifvit dömd till ett års fängelse, för hvars undergående han transporterats till Långholmen. Som man häraf finner, vill Tjernberg låta påskina, att han först ett år efter det mordet å Jernell blifvit begånget fått kännedom derom, och han förnekar enständigt all delaktighet deri. Äfven i Tisdags hölls kansliförhör med fången, till hvilket den här ofvan omnämnda flickan blifvit inkallad; denna tyckte sig igenkänna Tjernberg såsom den ene af de i skogen brottande karlarna, ehuru hon fann hans anletsdrag förändrade, något som lätt förklaras af den tid af 5 år, som sedan dess fö flutit. Bestämdt erinrar hon sig, att den ene af de brottande var försedd med fotbojor. Tiernberg, som fortfor att neka. återfördes i sin cell. Falu skarpskytteförening firade Söndagen d. 9 dennes sin skyttefest för året. Vid målskjutningen, som skedde med 5 skott mot femringad tafla på 600 fot, voro skyttarne fördelade i trenne grupper, hvilka hvardera täflade om sina priser, och lemnade densamma ganska vackra resultater. Emigranter. Dalpilen berättar: För en eller annan vecka sedan afvek från staden en härstädes bosatt slagtare vid namn C. E. Schwartz jemte hustru och en dotter. Den af åtskilliga anledningar framkallade förmodan att de begifvit sig till Amerika har nu vunnit bekräftelse. I ett från generalagenten D. Lyon i Göteborg bit ingånget bref, dateradt Fredagen den 7 September, hvilket vi varit i tillfälle att se, förekommer nemligen en helsning från hr C. E. Schwartz att han nämde dag öfver England afrest till Amerika. Slagt. Schwartz efterlemnar här skulder till ganska rda belopp, för en del af hvilka några af hans vänner äro i borgen. Det har äfvenledes visat sig att sergeanten och bataljonsadjutanten vid Dalregementet J. F. Tersrus, hvilken ungefär samtidigt lemnade staden, begifvit sig till Amerika. Han lärer från söteborg bafva hitsändt sin ansökan om afsked rån regementet, äfvensom ett stort antal exemplar af sitt fotografiporträtt för att bland hans härva rande bekanta utdelas. Terstrus qvarlemnar här ustru och barn. Ännu en tredje amerikafarare hafva att omnämna, nemligen en ung handlande härstädes vid namn Sundberg, som för kort tid sedan lemnade Falun. Äfven han har haft den artigheten att underrätta en härvarande affärsvän om sin nu som bäst pågående långresa. — Malmö d. 17 Sept. Jernvägsmöte. Suällposten berättar: För att ytterligare öfverlägga i frågan om den tillämnade nya jernvägen mellan Malmö och Ystad, med sidobana till Trelleborg, kommer ett allmänt sammanträde att ega rum Onsdagen den 26 dennes då landstinget är här samladt. Vid detta möte, som står öppet för enhvar som för saken är intresserad, komma att föredragas såväl en af kapten Frykholm uppgjord karta som också kostnadsförslag. Mötet hålles sagde dag på eft. m. kl. 4 uti stora sessionssalen i residenset. Det stora och gagneliga inflytande, som detta företag skulle komma att utöfva inom den rikaste och mest befolkade delen af vår provins, skall säkert väcka ctt lifligt deltagande för möjligheten att bringa detsamma till fullbordan, och man hyser också, med anledning deraf, den förhoppning, att mötet skall blifva talrikt besökt. öderhamn den 15 Sept. Om väderleken skrifver ,,Helsingen: Under sednaste veckan har, med undantag af Thorsdagsdygnet och förliden natt, väderleken varit ganska vacker och landtmannen har också begagnat sig deraf för att inberga så mycket af den mognade grödan, som kunnat medhinnas. Ehuru den utestående säden, tillfölje af den förut ihållande regniga väderleken till stor del blifvit mältad, torde dock, ifall man hädanefter finge emotse någorlunda vackert väder, skörden blifva vida bättre, än man hittills vågat hoppas. Hittills upptagen potatis har äfven visat sig betydligt skadad, så att det synes blifva ondt om god sådan. Jernrägsolycka. Den 13 dennes på morgonen inträffade å Söderhamns jernväg den olyckshändelsen, att en dalkulla, vid namn Margreta Larsdotter från Kråkberg i Mora socken, hvilken från Marma station åkt å en bjelkvagn, tillhörande ett godståg, vid Berga station hoppade från det ännu i gång varande tåget, och, i stället för att komma ned på plattformen, snafvade och föll ned mellan denne och vaguarne, h d ett hjul gick öfver högra foten och afklämde denne straxt invid fotleden. Hon fördes genast till staden för erhållande af läkarevård och är nu intagen å dervarande lasarett. Eldsvåda. Söndagen den 9 dennes på morgonen nedbrann mangårdsbyggnaden till kaptensbostället Säfvesta i Bollnås socken, dervid innehafvaren, den 70-årige kapten Littorin, måste hoppa ut genom ett fönster från andra våningen för att rädda lifvet. Kapten L:s fru och barn voro för tillfället bortresta. Att elden uppkommit genom mordbrand, tros vara ganska säkert, helst ingen förut haft någon eld uti matboden, der elden utV Det tros äfven att inbrottsstöld derstädes blifvit be en, emedan personer, hvilka först anlände till stället, observerade att ett fönster var urtaget, hvarjemte ett par i närheten boende personer någon stund före eldens utbrott lära tyckt sig höra menniskoröster cch då varit ute på gården, men som de då ingenting ovanligt förmärkt hade de åter gått till sängs. Den nedbrunns Pl na nFårAchi anadan jamsa deri förvaradt ebo