Göteborgs och Bohusläns sjerde landsting. (Från H.-T:s Referent). Uddevalla d. 17 Sept. 1866. Tilfölje af Konungens Befallningshafvandes den 42 d:s uttärdade kungörelse, att innevarande års landsting skall, i stället för i residensstaden, sammanträda i Uddevalla, samlade sig i dag å sistnämnde stads stora rådhussal länets landstingsmän, kl. 9 förmiddagen. Efter en kort väntan anlände hr ordföranden, grefven och landshöfdingen Ehrensvärd, som intog sin plats och, sedan tystnad blifvit äskad, öppnade landstinget med ett tal, i hvilket han helsade landstingsmännen välkomna, dervid han uttalade, att han i tacksamt minne förvarade hågkomsten af de två föregående länets land: ting, derunder han haft nöjet vara ordförande, och hoppades, att samma välvilja, som då kommit honom till del, ätven nu skulle uppenbara sig. Med anledning af landstingets förflyttning från residensstaden till Uddevalla, ansåg han sig böra afgifva den förklaring, att detta skett tillfölje af i Göteborgs förstäder under medlet af förra veckan inträffade talrikare kolerasall samt många landstingsmäns såväl skriftliga som -telegrafiska meddelanden af deras önskan, att landstinget skulle förflyttas till Uddevalla. Af dessa anledni sågs rådligt att icke öka farhågorna gen mandragandet af en större mängd personer i sanitärt afseende så betänkligt ställe, hvarföre Uddevalla, som då var fritt från kolera, valdes till samlingsplatsen. Då många landstingsmän, i händelse sammankomsten blifvit förlagd till Göteborg, torde hafva uraktlåtit att infinna sig, var förflyttningen en nödvändighet, synnerligast då för landstingsmännen förestod den höga medborgerliga pligten att för första gången välja ledamöter i rikets första kammare vid riksdagen. Förhållandena hafva nu ändrat sig, hvad helsotillståndet beträffar, i det kolera äfven utbrutit i Uddevalla; men med lugn, allvar och förtröstan till den Evige, hvilkens rådslag vi icke kunna förekomma eller undvika, böra vi dock gå till mötes och fortsätta våra förhandlingar. Ordf:n vidrörde derefter den lyckligen genomförda representationsförändringen, genom hvilken landstingen erhållit en högre betydelse. Såväl konung som de afgångna ständerna hafva hyst det förtroende till landstingen, att de velat lägga denna makt i deras händer, och svenska folket är öfvertygadt om, att den skall till landets sanna båtnad handhafvas. Sedan ordföranden derefter anmält stt val af 6 ledamöter i första kammaren komma att i morgon, efter protokollsjusteringen, försiggå, förklarade han Göteborgs och Bohusläns sjerde ordinarie landsting öppnadt. Landstingsmännen intogo sinar platser och upprop började. Dervid befanns att lallra största delen af de ordinarie ledan öterna var tillstädes. Några vo:o dock af