Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1866, sida 2

nån längre än de voro vid krigets slut. Det heter att grefve Bismarck hittills vägat de sachsiska underhandlarne en ny mdiens, sedan den första varit alldeles esultatlös. Konung Johans sändebud uppehålla sig emellertid i Berlin och skola rån sin kommg erhållit försonliga förslag, hvilka de likväl ännu icke varit i tillfälle ett meddela grefve Bismarck. ÖSTERRIKE. I Prager-freden lofvade Österrike och Preussen hvarandra evig fred och vänskap! I Österrike är emellertid hatet emot Preussen en lifsprincip hos dess statsmän och tidningspress. Gablenz, en af de få dugliga generaler österrikiska armben eger, har kommit på reserystat, emedan han förordat en allians med Preussen. De österrikiska regementer, som buro namn af konung Wilhelm och preussiska prinsar, komma på kejsarens befallning att hädanefter endast betecknas med sina nummer. FRANKRIKE. Kejsarens resa till Biarritz har uppskjutits, om af sanitära eller politiska skäl vet man icke. Det förljudes, att Benedetti, ifrån att hafva varit en varm beundrare af Bismarck, blifvit en häftig motståndare till den preussiska politiken. AMERIKA. En skrifvelse från staden Mexiko af d. 10 Aug. meddelar följande skildring af mexikanska kejsardömets belägenhet: ,, Från Tehuantepec i söder till den yttersta Norden är hvarje hamn hotad eller belägrad af republikanerna. De norra gränsprovinsernas hela kustlinie ända till Matamoros vid Rio Grande är i deras besittning. På. hela kusten af mexikanska viken förfogar: kejsardömet blott öfver den enda hamnen Vera Cruz, och sjelfva Vera Cruz hålles i ständig fruktan genom grannskapet af starka republikanska skaror. Jalapa, San Luis Potosi och Michoacan befinna. sig i belägringstillstånd. Puebla, Orizaba, ja sjelfva hufvndstaden hotas allvarligt aftvå juaristiska generaler. Marskalk Baedlne, som hade brutit upp mat de norra. provinserna i afsigt att tränga Jiarer hufvudstyrka öfver på unionsområdet, har vändt om, för att ila hufvudstaden till hjelp. Franska armöen är numera vanmäktig. I fält mot densamma stå minst 100,000 republikaner. Revolutionen till omstörtning af den kejserliga regeringen: har redan börjar, Vi datera denna revolution från upptäckten, törliden månad, af sammansvär ningen mot kejsardömet. I Guanajuato förklarade sig, natten till d. 21 Juli, på två infödda kejserliga officeaares uppmaning en stor del af garnisonen mot kejsardömet och drog under ropet: .Jefve friheten! ut ur staden, för att förena sig med de närmast stående republikanerna. Prefekten i Guadalajara förföljde d. 22 Juli en skara republikaner; men under vägen förklarade han sig, efter en rådplägning med sina officerare, emot kejsardömet och skickade en kurir med fredsflagga till det republikanska lägret. Jamapam, en stad vid mexikanska. viken med 8S, 000 invånare, förklarade sig d. 17 Juli mot Maximilian och uppstälde genast en kavalleritrupp, som i Jico förenade sig med juaristerna. Estafette, den halfofficiella franska organen här i hufvudssaden, bekräftar d. 7 aug., att nordens stater och nästan hela kusten vid mezikanska viken äro i republikanernas. våld, att de belägre, Jalapa, hota Vera. Cruz, suragera ocb proviantera i Mexikodalen och Tolucaslätterna o. s. v.