Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1866, sida 2

Norge. Svenske skeppsredare och, den förste norske assmsanceforening. Förliden sommar inkom till ,,den förste norske assuranceforenings styrelse, genom föreningens ombud i Stockholm, kapten Hallberg, en förfrågan från ett antal svenske skeppsredare, om de kunde få assurera sina fartyg i nämnda förening. Efter åtskilliga förberedelser framlade styrelsen förslag härom för representantskapet, som fattade följande beslut: Representantskapet, som anser önskvärdt, att svenske redare få tillfälle att blifva medlemmar af föreningen, anmodar styrelsen att framlägga förslag till sådana ndringar i stadgarne, som kunna anses för detta ändamål nödvindiga. Styrelsen har nu utarbetat ett sådant förslag, som skall framläggas å extra bolagsstämma den 25 dennes. Förslaget är oskentliggjordt i Norsk Handelstidende för den 10 September. — Gåfvor. Professor Voss i Kristiania har den 9 dennes skänkt en summa af 2000 spdr till understödsföreningen för äkare och deras efterlemnade hustrur och barn. Förut hade professorn skänkt en dylik summa till institutet för blinda. — Ur Fredr. Deland väntades till Kristiania, der han skulle uppträda i åtskilliga gästroller. — Svenska tidningspressens historid. uIllustreret Nyhedsblad i Kristiania har börjat meddela en följd af läsvärda skildringar ur den svenska tidningspressens historia. — Om ryske generalkonsulns i Norge hr Mechelins färder och forskningar i Finmarken skrifves i Tromsö Stiftstidende under den 29 Augusti: I Aftenbladet för den 11 dennes riktas till o88 en uppfordran att meddela detaljerade upplysningar om utsträckningen af ryske generalkönsuln Mechelins besök i dessa nejder under innevarande sommar. Vi skola i detta hänseende anmärka, att vi ej visste att generalkonsulns resa kunde tillmätas någon: betydelse, undantagandes såsom en nlig embetsresa inom hans distrikt, lika litet som våra korrespondenter i Finmarken gifvit akt derpå, innan vi erforo att Aftenbladets uppmärksamhet var riktad å densamma. Efter hvad vi nu kunnat inhemta, besökte generalkonsuln endast städerna Tromsö, Hammerfest och Vardö samt den inom e mil från sistnämnda ort belägna fiskeplatsen Ki berg, hvarifrån han efter två dagars vistelse de städes återvände till Vardö och derifrån vidare vesterut med samma ångbåt, som förde honom till Östfinmarken. Resans mål säges ha varit att personligen undersöka klagomål öfver oförrätter från norsk sida, som genom vicekonsuln i Vardö till honom inkommit från de ryssar, som, i kraft af den genom lagen om fiskerierna i Finmarken af den 13 Sept. 1830 8 40 medgifna rätt, fiska vid Kiberg. Vi känna ej resultatet af denna underökning. Endast det veta vi, att fogden i Varanger, Kjerschow, som befann sig i Vardö vid generalkonsulns ankomst dit, öfvervar dennes förhandlingar med ryssarne i Kiberg, och att de skildes under yttrande af ömsesidig belåtenhet med samvaron och förbandlingarne, hvaraf man torde få sluta att generalkonsuln ej funnit ryssarnes klagan erundad, hvilket den säkerligen ej heller är. De trakter i Finmarkens och Tromsö amter, der finnar bo samlade i största antal, besökte generalkonsuln ej. Otvifvelaktigt har han emellertid under sin finnar, ty sådana bo i större eller minngd öfverallt i dessa nejder, och att han i sådant fall talat med dem på deras eget språk, är helt naturligt, då han, såvidt vi veta, har finskan till modersmål eller åtminstone är dermed fullt förtrogen.