Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1866, sida 2

liette. och hon var mrs Churchills femme de chambre. Vidare sade hon, att hon hoppades få ötverflytta sig sjelf och sina I talanger till tjenst åt denna charmante demolselle, min syster, vid hennes giftermål med monsieur le komte de Chaumont. Hvad Hilda beträffade, försäkrade mademoiselle Juliette, att hon aldrig känt någon dam, på hvilken toilettens konster mera tacksamt användes. Hon var skön — hon hade sådan förtjusande smak — hon återgåldade så rikligen allt det besvär man kunde göra sig att pryda henne till den största fördel. Och hennes hår sedan — ah, ejel! det var ett riktigt nöje att kamma sådant hår som mademoiselle Hildas. Hon var hänförande, hur hon än bar det — antingen å la Grecque, eller i slätor, eller i lockar å VP Anglaise, eller d la Seräonå, eller helt enkelt tillbakastruket, a Espagnole, med en liten mignonne-lock vid hvardera kinden, eller till och med pudradt å la JIurie Antoinette, såsom mademoiselle bar det sista Thorsdagen på prefektens kostymbal. Men så var mademoiselle Barbaras : å vackert. Och mademoiselles var af finaste qvalitet, mjukt, glänsande, tjockt och af denna utsökta bruna färg, som i så hög grad beundras i le beau htonde. Helt säkert skulle det nya modet kläda mademoiselle Barbara mycket. (Forts.)