senheim med 1900 innevånare. Besolkningen är till största deden af evangeliska bekännelsen. De f. d. kurhessiska enklaver, som Preussen gifvit Hessen såsom ersättning, utgöra tillsammans blott en qvadratmil med 9000 innevånare. Storhertigdömet Hessens hela innevånareantal utgör numera ung 776,000 själar. Från Main skrifres till Kölnische Zeitang: Medan man i Preussens militäriska kretsar anser armtväsendets reorganisation i icke ringa mån hafva bidragit till fälttågets framgångar, är det intressant att iakttaga, det utlandet ser saken uteslutande ur en annan synpunkt och betraktar de preussiska segrarne såsom ett fullgodt prof på allmänna värnepligtens värde. Wärtembergska regeringen är redan på väg att använda denna lärdom, som kriget gifvit, till förmån för sitt eget land, och äfven bajerska krigsdepartementet är sysselsatt med förberedande arbeten för samma ändamål. ITALIEN. Garibaldi har endast vilkorligt begärt sitt afsked; i en depesch till krigsministern förklarar han, att han på det kraftigaste påyrkar, det en reorganisation af de frivilliga kårerna skall blifva grunden för folkbeväpningen. I fall hans påyrkan definitivt afslås, afgår Garibaldi från sitt befäl. Regeringen har gifvit ett undvikande svar på depeschen och lofvat att noggrant pröfva frågan. Emellertid har man — såsom förut meddelats — redan börjat afskeda de frivilliga. Det säges, att exstorhertigen Leopold at Toskana omsider blifvit öfvertygad om omöjligheten af en restauration och vill derföre erkänna den nya ordningen mot en tillfredsställande reglering af hans privatangelägenheter. Från Rom meddelas, att den 10 dennes 7 neapolitanska banditer blifvit fasttagna vid Alatri. Man fann hos dem en betydlig penningesumma. Tre andra banditer, som hade lyckats undkomma, hade straxt förut tagits i Rom, och äfven de innehade mycket penningar. FRANKRIKE. Abd-el-Kaders söner, som gjort sina studier i Paris, hafva återvändt till sin far i Damascus. Före deras afresa hade de i S:t Cloud audiens hos kejsaren, som skänkte dem flera vackra och dyrbara vapen. De alltmer och mer oroande underrättelserna från Mexiko hafva — efter hvad från tillförlitliga håll meddelas — gjort ett starkt intryck på kejsar Napoleon, och det lärer vara med anledning deraf, som han ditsändt sin adjutant general Castelnau. Denne general, som åtföljes af markis Gallifet, har i uppdrag att beordra marskalk Bazaine till snar hemresa samt att med kejsar Maximilian öfverenskomma om påskyndande af de franska truppernas afgång från Mexiko. I fall Maximilian afsäger sig thronen, berättigar general astelnaus fullmakt honom att sätta sig i örbindelse med den regering, som sedan kommer till styret. Franska regeringen vill nödvändigt hafva de mexikanska affärerna på det klara innan lagstiftande kårerna härnäst sammanträda, för att icke än en gång hafva obehaget af ett parlamentariskt fälttåg för denna angelägenhet. Emellertid offentliggör Monitören en den 30 Juli i Mexiko undertecknad konvention, genom hvilken mexikanska regeringen till den franska öfverlemnar hälften af inkomsterna utaf importtullarne för betalning af räntor och amortering utaf de lån, som gjordes åren 1864 och 1865, samt för liqvid af de 3-procents obligationer, hvilka, enligt konventionen i Miramare, uppgå till ett belopp af tillsammans 255 millioner. Förut ha 3,:delar af exporttullen varit förpantade; detta förändras nu sålunda, att endast !,:del deraf användes för detta ändamål. Skulle icke dessa panter räcka till, så förpantas samtliga skatter, m. m. för de kapitaler, som Frankrike förskotterat. Härigenom är konventionen i Miramare af den 16 April, så vidt den angår sinansförhällandena, upphäfd. STOBRITTANIEN. Från London skrefs d. 11 Sept.: Räntefoten har sallit, men priset på mjöl och hvete stiger, ty från början af förlidne månad hafva vi icke haft ett halft dussin solskensdagar. Regn och åter regn, än häftiga, hastigt öfvergående skurar, än af ett mildare, men ihärdigare slag. Följden är att hälften af skörden ruttnar på åkrarne. Hvad som ej under de första dagarna i Augusti kom under tak, står eller ligger ännu ute och väntar längtansfullt på ett par solskensdagar, men dessa vilja icke komma. Ställningen blir betänklig, och det desto mer som äfven den amerikanska skörden blifvit svagare än man väntat, potatissjukan visar sig äfven i sådana trakter som hitintills varit fria från henne, samt hvarken Frankrike eller Tyskland i år blifvit så välsignade, att de i större mån kunna bispringa oss med sitt öfverflöd. Med kornet ser det hos oss icke bättre ut än med hvetet och potaterna, och då enligt öfverensstämmande berättelser äfven den amerikanska majsskörden hotar att blifva under medelmåttan, måste vi förbereda os på bet dligt stegrade brödTe