Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1866, sida 1

gon reser till S:t Petersburg reser jag också till Paris. — Ni — ni reser till Paris? sade han, med ett djupt andedrag af tillfredsställelse. Det kommer hastigt, icke sannt? — Ja, Hugh, svarade jag med låtsadt allvar. Alla mina beslut äro hastiga. Jag är slaf af en demon, hvars namn är Nyck. Har ni aldrig hört talas om Piparen i Hamelin? — Piparen i Hamelin! upprepade madame Brenner. Hvem är det? — Äh, en vän till herr Farquhar, madame. Men, Hugh, jag har i sanning haft mycket vigtiga nyheter från Paris. Min syster Hilda skall om tio dagar gifta sig med grefve de Chaumont, och min fader yrkar, att jag skall vara närvarande vid högtidligheten. — Men ni skall väl inte resa ensam, liten? — Jo. — Det är mycket olyckligt, sade madame, men vi hafva så kort tid på oss, att det är omöjligt att finna någon familj, som reser i samma riktning. — Jag skall lemna Zollenstrasse, sade Hugh, och några dagar förr eller sednare skulle icke göra någon skilnad för mig. Jag skall med glädje taga vård om Barbara ända till Paris, om madame behagar. Madame Brenner höll upp händerna i förskräckelse. — Mein Gott! omöjligt, sade hon. Någonting sådant har man väl aldrig hört. Herr Farquhar är en utländning och vet troligtvis icke — — Åh, les convenances, förmodar jag! svarade han skrattande. Madame, jag till