Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1866, sida 3

. Ekonomiskt. Surrogat för kaffe. Hernösands-Posten meddelar följande utdrag ur ett bref: Under min efter Ådalen besökte jag en af mina gamla vänner, landtbrukaren A.,på hans gård. Vid frukostbordet serverades bland annat kaffe och mjölk. Jag ämnade just taga till den sednare, då min värd uppfordrade mig att smaka på hvad han kallade Sitt kaffe. Jag gjorde så och fann det godt och välsmakande och förundrades icke litet då han förklarade det vara kokt på endast korn, ej en enda böna kafle. Det hade likväl en sådan likhet i smaken med dekokt af vanligt brasilianskt kaffe, att jag tror, det nästan hvilken kaffegumma som helst skulle blifva narrad och anse det såsom en sådan. Då jag naturligtvis var intresserad af att veta, ruledes han kunnat göra korn så likt kaffe, förklarade han förfaringssättet helt enkelt vara följande: Man tager godt korn, ju bättre dess heldre, vättar det väl och sedan det vederbörligen torkats, rännes det på vanligt sätt. När bränningen försiggått till väl hälften lägger man deri litet smör och fortsätter bränningen, som likväl bör vara mycket måttlig. Sedan gnuggas kornen mellan händerna, så att all såd bortfaller, och nu är kaffet färdigt till malning och kokning på öfligt sätt. Anmärkas bör, att det ej kokas på sump. Detta torde förtjena att komma till allmänhetens kännedom, Utan tvifvel är detta kornkaffe fi helsosamt eller snarare helsosammare liga kaffet, hvilket, som man vet, fört mängd, menligt inverkar på helsotillståndet. Och hvad vore icke vunnet, om jordbrukare, större och smärre, kunde hemta sitt kaffeförråd från egen åker i stället för att bortkasta stora summor åt utländningen? Må man till en början åtminstone försöka med kornkaffe: det skall icke skada helsan mer än annat kaffe, men högligen gagna kassan.