Svensk jernvägsmateriel. I Yhilipstads tidning läses: Inom Svenska tidningar har helt nyligen förekommit en polemik rörande lämpligheten att använda svenskt jern för materielen vid våra jernvägar, äfvensom rörande fördelarne och olägenheten att begagna bessemermetallen för jernvägsmateriel. En Engelsk tidning The Sheffield Daily Telegraph för den 27 Aug. 1866 lemnar om denna sak följande notis, hvilken för våra Svenska förhållanden är af största intresse. Vid ett sammanträde af , The British Association föredrog sekreteraren för den mekaniska sektionen en af M:r R. Mushet inlemnad afhandling om , Behandlingen af smält tackjern och dess förvandling till jern och stål genom pneumatiska processen, hvilken afhandling gaf M:r Bessemer anledning att lemna några ganska intressanta upplysningar rörande den tillverkning af stål, som bär hans namn, och påpekade dervid de fördelar denna method hade framför den gamla (gjutståls-tillverkningen). Han framhöll att under det man fordom endast kunde smälta 40 8. (Eng. vigt) i en degel, och då äfven utgjutningen ur degeln var en svår och mödosam operation för dem, som skulle verkställa densamma; så kunde man nu med tillhjelp af 2:ne deglar, skötta medelst mekanisk kraft, tillverka göten af 25 tons vigt (600 ctr eller 1,500 ggr mera). Man började med apparater som rymde 3 tors (72 ctr), derefter använde man 4 tons och 7 tons samt kom slutligen till 10 tons. I en verkstad hade man apparater, som kunde rymma 121 tons och 2:ne sådane i samtidig verksamhet gat sålunda 25 tons. Före införandet af denna process uppgick hela Englands stålproduktion till 10009 tons i veckan och nu fanns verkstäder för tillverkning, endast medelst hans process, af 5000 tons på samma tid. På tillfrågan af ordföranden upplyste Bessemer att ett af de mest värderika föremål hvartill hans stål var användt var till konstruktion af lokomotivmaskiner samt till räls. Att använda det till räls visade en ofantlig fördel. Under det jernskenor hade blifvit utslitna på 4 månader hade stålrälerna varit i fortsatt bruk 4 år, efter hvilken tid samma sida af rälen ännu fortfarande var användbar. Vid Campden Town fanns. en bit jernväg hvaröfver en ofantlig massa gods passerade. Fä placerades en jernskena och en bessemerstålskens midt emot hvarandra, och när jernskenan måst 17 (säger sjutton) ggr utbytas, var stålskenan ännt