Rättegångsoch Polissaker. (Från Stockholm.) En bit af ,, Andersson, Pettersson och Lundstromuppförd i polisdomstolen. — För de förliden Tisdags! förmiddag i polisdomstolens förmak väntande parter bereddes under loppet af några timmar ett stycke frispektakel, i det en för fylleri till domstolen kallad person roat sig med att utstyra sig i en kostym, fullkomligt lik den, som begagnas af .,Lundström i södra teaterns bekanta farce. Likheten var så förvillande, att många som sett den nämnda pjesen, trodde att den gamle hederlige skomakaregesällen velat göra kongl. polisen äran af ett besök. Den buckliga hatten, den stora renseln med stöflorna på ryggen, den grofva knölpåken, lappen på ena byxbenet, intet saknades hos denne nye Lundström; till och med den bekanta ,pluntan stack fram under västen, När härtill kommer att personen till kroppsställning temligen liknade sin förebild, der han småglonande, trippande på tå och svängande sin grofva knölpåk i luften, vigilerade omkring, kunde illusionen icke vara större. Då mannen inkallades, fick man veta att han var en borstbinderiarbetare vid namn Lars Johan Hultberg, angifven för att i dag åtta dagar sedan sent på aftonen hafva i samma kostym något berusad uppträdt å Hornsgatan och till följd deraf förorsakat stor folksamling. — Hvad skulle det tjena till att styra ut dig på det der besynnerliga sättet? — frågade domaren till en början. — Jo, jag tänkte ge mig ut på vandring, svarade Hultberg-Lundström. — Nå, men du samlade ju mycket folk omkring dig? -Ja. nog såg jag mycket folk, men iute vet jag om det var omkring mig de samlades, — svarade den tilltalade och gjorde en svängning omkring på ena foten. — Hvarför kommer du hit i dag i den de narraktiga kostymen då? —Ån, om förlåtelse, jag trodde att jag skulle inställa mig här i samma drägt, som då konstapelr kallade mig. Saken aflopp så, att mannen fälldes att plikt för fylleri och förargelseväckande beteende å gat: tillsammans 20 rår.