ligaste kandidater. I hufvudstaden och annorstädes finnas personer, hvilka genom sin offentliga verksamhet blifvit så allmänt kända, att de väl kunna komma i fråga, att väljas äfven inom andra trakter, än der de hafva sitt hemvist. Vi skola blott exempelvis nämna några få: Professor Bergfalk, en af våra berömdaste rättslärde, det liberala partiets Nestor, lika vördnadsvärd som älskvärd, ännu, oaktadt sin ålder, ungdomligt liflig och intresserad. Generalmajoren grefve C. M. Björnstjerna, en af de mest humana och upplysta och i många frågor kanske den mest frisinnade och fördomsfria bland medlemmarne af vår aristokrati. Grefve L. af Ugglas, upplyst vän af praktiska reformer och af alla partier aktad för sin sjelfständighet och redbarhet. Frih. A. C. Raab, som väl förmodligen blir vald i Kalmar läns södra landstingsområdet men åt hvars mångåriga oförtrutna parlamentariska arbete i frihetens och framåtskridandets intresse mer än ett landsting skulle kunna skänka sin hyllning. F. d. justitiekansleren von Koch, som så ofta å riddarhuset höjt sin stämma för förbättringar i lagstiftningen samt sociala reformer. Grosshandlaren J. J. Dickson och doktor Ch. Dickson, båda i Göteborg, den förre en af de få verkliga msecenater vårt land eger och detta i ordets noblaste mening, den sednare en verksam filantrop, icke blott i teorien utan på det praktiska området. Generallöjtnanten v. Sprengtporten, numera en ädel typ af den sjelfständiga landtadeln, bevarande från en vigtig civil embetsmannaverksamhet under en förgången tid en rik erfarenhet och ett inom hufvudstaden aktadt och värderadt namn. Professor Rydin i Upsala har genom sina vigtiga statsrättsliga arbeten: om svenska presslagstiftningen, om statsrådets ansvarighet och om unionsfördraget mellan Sverge och Norge tillräckligt ådagalagt sin kompetens att taga plats i en svensk lagstiftande församling. De förtjenster han inlagt om representationsreformens genomförande äro ännu i friskt minne. Generaldirektören Berlin är en af de mest framstående kapaciteterna inom vår högre embetsmannaverld och skulle genom sin skarpsinnighet och sina mångsidiga djupa insigter kunna bli af stort värde för en representantkammare. Detsamma gäller om den talangfulle generaldirektören Bennich, hvilken vi förmoda blir invald genom Jemtlands landsting. Expeditionssekreteraren Lovn har genom sin embetsverksamhet och under de två riksdagar han varit ledamot af borgareståndet gjort sig känd såsom en mycket upplyst och frisinnad man, åt hvi ken nu med allt skäl en plats borde beredas i första kammaren. Vi nämna slutligen departementschefen W. Roos. expeditionssekreteraren G. Wennerberg och revisionssekreterarne C. G. Strandberg och Lindhagen såsom embetsmän, hvilkas inväljande i första kammaren skulle kunna medföra gagn och hedra valmännen.