Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 september 1866, sida 2

et Med den, som Emgland redan har paj. Malta. 6 tehorg den I Sept. Man talar ofta om tryckfrihetens vådor, och då sådana finnas, likasom all frihet ir förbunden med faran att kunna missbrukas — det fria bruket af våra händer kan leda äfven till allehanda brott — så är det alltid något som faller i ögonen, under det att det goda, som friheten verkar, sker mera obemärkt. Det fordras alltså noggrannare iakttagelse, för att jnse det godas verksamhet och framför allt är det svårt att beräkna allt det onda, som n genom tryckfriheten blifvit förebygdt. Man måste i sednaro fallet gå tillbaka ull Ä hs tider, för att se hurn mycket ondt,som då kunde ostraffadt föröfvas, emedan i J Å Å f det icke fanns någon offentlighet, inför xars straffande domstol de grofva dåden kunde framliggas. Men man kan äfven oå till de länder, hvarest tryckfrihet ej finnes, och med denna spegål för ögat finna huru oändligt obetydliga de missbruk hro, hvaröfver man, i fi om trycksrioecten, klagar, jemförda med de gräsligheter. som i rum der hvarest det offentliga ordet är undertryckt. Den berättelse ryska myn emnat om de hemliga and, hvilka man ställt i sammanhang med mordförsöket p ar Alexander, oc! ylrt. ken beråättelse vi återgåfvo i Thorse nummer i Handelstiduingen, ende bevis denna sa Der bar, i detta vids en följd ar år, utbredt sig ett nät af hemliga sällskaper, som omfattat de mest samällsupplösande läror och hvilkas yttersta parti slutligen gjort regentmord till sin uppgift. Sådana sällskaper utgöra dock ingen nyhet hvad Ryssland angår. Innan den sista polsk revolutionen utbröt, var andet undergräfdt af dylika omstörtande föreningar. Och detta går ännu längre illbaka i tiden, ända till kejsar Nikolai thronbestigning och derefter under hela nans regeringstid. De hafva ständigt arbetat i det tysta, dessa s Ulskaper, hvari ! andets idlaste enthusiaster blandats med ! ighe!er sjelfve Ilskaper i Rysseli å a riko, under de råa och sjelsviske revolutionsmän, som söka sin uppkomst eller räddning från undergång i den allmänna förstöringen och oredan. Och hvarföre? Jo, emedan det ria ordet varit bundet, emedan de varma änslorna, de lifliga frihetsdrömmarne ej fått framträda i det of fientliga, för att skärskådas och sofra Detsamma lärer ock vara fallet på det Å området. Under den förstelnade ta statskyrk an byggas minor och lönngångar af religiösa rmare, hvilka omfatta de ande siendtliga ej blott mot kyrkan, utan ock mot det lagbundna samhället. Att det stora ryska väldet hyllar på en vulkan, har man an edning missi 1 hnstist ( 1 ( ige ha ka, och de nu offentliggjorda i ! terna ar mordransakningen bekräfta dessa, misstankar, churu meningen väl ej varit ss att sådana slutsatser skulle deraf dragas. Id Den polska revolutionen aväfde för tililäak : let de inre rörelserna, emedan den framkallade den ryska putriotismen till kampse mot fienderna till -det heliga ryska riket, och likaledes torde nu det m ckade mordattemtatet hafva någon tid undertryckt de mörka a stämplingar ne, likasom det I väl är antagligt att de förtvittade utl roten i Siberien ej leda till vidare på 1 in nya blodiga bestraf Mon ar t 1 en under jordk k 3äg, nas Ldtals återkornmande utbrott öbr ida en jemmer och I som är af langt hemskare art ön allt hvad ryckiriheten, äfven än sa missbrukad och tygladl, skulle ku: tadkonmen. Mun är alltså ej eus fri fran dessa yttre, sont i fallande företect . som störa! j det . hiv i cr tror sig kunnaf land. Och an srihetens verklhlinhämmande at de mak:missbruk! nom förvultnii bba föll yngst och svåra 2 stadierna S jdad korru japet förlamar ous wg den ut och förirycke fi 4 a . Pn kl som aldrig kan vinna unde :0s den allm: meningen, idandet äfven strasset för ..obefog je Och så återstär för den förorättade ngen annan utvä att Pts dörva 1 ina bekymmer i rusdrycken, eller an-1 luta sig till de hemliga föreni utt afbida län adens dag. Iluru annorlunda är det ej der, hvarest f tdet är fritt; hvarest hvarje rättmätig dagan, hvarje missnöje, kan gifva sig luft l oitentligheten; hvarest samhällslärorna so unna öppet diskuteras och villsarelserna jekämpas; hvarest hela nationen kan — lå tiden är iune — göra lugut och värdigt ss in vilja gällande! s I sanning nner ej i ett sådants8 ad hvilken oändligt stor lyck a ligger 1 lenna frihet. Men man e få djupt f. änna det, om den ginge förlorad. 2 cl : Sung: Staden och Länet, Enkekassa mellan arbetare, Bland) T Vyrande snickaregesäller har längesn vat en sjukoch begrafningshjelps, hvilken verkat mycket godt. Äsgi r här 6 rdr om året (utom 4 rdr ilti