Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 september 1866, sida 2

Preussiska kamrayne ba iredsfraktaten med Österrike. Lnligt Augsburger allg. Åeius mer den i Prag slutna Jredstraktaten bee frågan om hertigdömena, att alla ike beviljade pensioner till emshetsmiin skola vara giltiga; att Öste illhöriga summan af 195,060 rår, på hvilken österrikiske regeringskommissarien före krigets utbrott lade beslag, samt alt ingen Sslesvi kobeteinare må lida någon förföljelse på; grund af sina politiska antecedentier. ITALIEN. Innan general Lamarmora atträdde som! chef för generalstaben har han till krigs ministern afgifvit en tllständig berättelse öfver slaget vid Custozza. Knligt denna berättelse hade det italienska anfallet den 24 Juni till ändamål att genom inträngandet i fiistniugssyrkanten afskära förbindelsen mellan de fyra sästningarne och tilllika för Cialdini lätta övergången öfver Po. Att denna plan misslyckades, berodde på österrikarnes valsar let enär dessa ester en nattmarsch befunno sig vid höjderna kring Custozan och Somm. a öampågua, då man förmodade dem vara vid Etsch. I berättelsen uppgisves noggrant den italijenska krigshärens förlust nämnde dag, nemligen: 5,175 döde, sårade eller tillfånga! tigne, och bäribland 337 officerare. Om Lamarmora skrifves från Florens till franska Monitören: Då gencral Lamarmora nu v t lemnat sina embeten, eger kan jen vältortjent aktiing och syn. bällf så Hör sina sortjenster i avnmten som i poli k en . ; Orsaken till det italienska vädurskeppet Åslondatores sjunkande utanför Anconas hama uppgifves vara, att skeppet var för kort förtöjdt, så att det icke under den svåra stormen kunde röra sig nog fritt, samt alt man hade lemnat dess styc cheportar öppna, hvilket till följd, att den häftiga stormen och sjögungen fyllde keppet med vatten inom at par minuter. ANKRIKE. I Om Frankrikes nuvaraude ställning till Preussen yttrar -Indep. belge på söljande sätt: .Fravkrike ärbetar ar alla kraster en så fullständig försoning mellan Halien och Öster ö, att en alliaus mellan Frankrike ech dessa begge makter skulle kunna åstadkommas. Afsigten med en sådan allians är att genom densamr utösva pression på Preussen och mi älända att anxo föreligga detta land de franska råken på interrationella arrangemenhoppas att sedan hafva bättr lycka ön förra sängen, da Preussen icke ville asstå någonting hvarken af sina gam la eller nya territorier, och Frankrike i enting villo mottaga på de staters bekostnad, som icke he n del i striden. i första alv ör klina, i 0 i u2. I i Ty klund, ka una dy vlika aus brå amingen i form af tärrier, eller — lvi are af och förde i form an ett förslag om; af en neutral stat mellan och Proussen, som skulle vara i medelstorlek och hafva s samma lyckliga! och välgörande ändamål, som i ku i blitvit utfördt af Schweiz a cna och Be å andra an. Hvad h r be en cventuel fransk-italiensk-öskerlians mot Preussen stämmer noga öfverens med flera meddelanden från både Laris och Florens, hvilka uttala tillirelsstältelse öfver rmandet mellan Italien och! ike. För öfrigt torde vi ki sappast Usterrike. behösfva anmärka, det icke allt för stor! vigt bör läggas vi a rykt ena om denna niedade allians. san torde nemligen mi huru det för icke längesedan talades om ett preussiskt-ryskt-österrikiskt förbund mot Frankrikt och om Österrikes uppriktiga närmande till Preussen. TURKIET. I Angående upproret på Kandia erfar man sölj: wide enskildheter: I Maj månad egde en stor solkförsamling rum i närheten ar Canea. Här samlades den kristna besolkfrån alla delar af ön, eller åtmin-A tone hade man skickat representanter dit.!! L i Visserligen hade man icke fått någon särskild tillåtelse till hållandet af detta möte, ! men det syntes, som stenlle regeringen icke 1 velat motsätta sig detta. Grekerna hadeJl infunnit sig obeväpnade och alla ta-1 len hollos i mycket moderat ton. Ickeli den ringaste dördn ning egde rum. Notet y